Förra veckan hittade jag en himla fult sår på Zätas högra bakknä. Hela knäspetsen var uppslagen och jag skulle tro att det är en rejäl spark som lyckats åstadkomma skadan. Känns svårt även för en klantis som Zäta att lyckas med ett sådant sår själv...

 

Jag hållt lite extra koll på just det här såret eftersom det är så stort och när jag kom igår såg det tyvärr inte trevligt ut. Sårskorpan som hade börjat bildas på (och som i lördags var riktigt fin) var idag istället jätteful, ojämn, tjock på något vis och dessutom varade såret under. Därför blev det omedelbar marsch in i spolspiltan där jag först kylde såret en stund innan operationen började och jag pillade, drog, kylde och klippte sårskorpebitar om vartannat en bra stund. Kände mig som en riktigt veterinär där en stund, bortsett från att jag verkligen mest ville kräkas stundtals haha! Men bra blev det till slut, och nu gäller det bara att hålla efter såret med samma procedur som användes igår och hoppas på att det läker både finare och fortare!