Dag två av tre med barnläger på jobbet är avklarad och jag måste säga att det har gått långt över förväntan! När jag och Emma insåg att vi skulle ta hand om 27 ungar och 17 hästar och utöver det hinna med det vanliga som görs på jobbet höll vi lite smått på att gå i bitar... Men tji fick vi och det visade sig att vi har fått tre riktigt härliga grupper. Man måste ju bara älska "sina" små barn, eller hur? :)

 

Efter en kall och ganska regnig dag är jag nu hemma en stund och tar det lugnt innan jag åker tillbaka till jobbet för att ta kvällsfodringen och mysa med mina älskade killar. Jag tänker ofta på det, hur sjukt lyckligt lottad jag är som har det hästlivet jag har ändå med fina hästar som jag har så roligt med. Särskilt dagar som denna när en kollega och vän förlorat en kär vän och häst väldigt hastigt. Fy fan, rent ut sagt, va livet kan vara orättvist ibland. Usch! Mina tankar går till henne just nu ♥

 

På tal om regn förresten - igår kom en ordentlig åskskur över ridskolan och det gick så långt att vi höll på att få översvämning i hela stallet. Att ta in 21 hästar i det värsta oväder jag varit med om på länge var ingen höjdare för någon av oss. Jag var blöt in på underkläderna och hästarna var både motvilliga och stressade. Inte hjälpte det heller att blixtarna korsade varandra och det rann floder med vatten på hela stallplan som skrämde hästarna ännu mer. Och så mitt i allt kommer en av mina stalltjejer och säger att stallet snart svämmar över. Ja ni hör ju själva, det låter som en påhittat historia. Men med grymt teamwork lyckades vi få stopp på vattnet några meter in i stallet med hjälp av hemmagjorda sandsäckar, nämligen IKEA-kassar fyllda med torv. Såhär i efterhand är det ganska roligt faktiskt, men synen igår alltså - ett gäng stalltjejer som skyfflar vatten för allt de är värda och ett gäng som bär torvpåsar med mig. Gud va vi slet haha, men det fungerade!

En snabb mobilbild var det som jag lyckades föreviga översvämningen med, när regnet lagt sig. Här har ändå vattnet sjunkit flera decimeter efter att brunnen vaknat till liv igen, och ni ser våra fina påsar i stallet haha! Ja, vad ska man säga?

 

 

Alltså åååh! Om ni bara visste vilken rolig hemlis jag sitter inne på, gaaah haha!

 

En liten hemlis som kommer göra den här sommaren till den kanske bästa i mitt liv! Förutom tjejgänget och familj kommer jag nämligen ha tre helt underbara killar att hänga med. Två känner ni redan - Adam och Nisseman, och den tredje kommer ni utan tvekan känna igen om ni har hängt med här ett tag...

 

Det kommer bli så himla bra och jag är så taggad att jag nästan kryper yr skinnet! Snälla måndag kom nu!

 

 

Det här är ett inlägg som jag länge har dragit mig för att skriva och egentligen vet jag inte riktigt hur jag ska börja. Men det är bara att köra antar jag, dra av plåstret fort liksom.

 

Igår var det exakt en vecka kvar på ridskolans termin och på måndag släpper vi lektionshästarna på sommarbete. Därefter väntar en veckas städning och förberedelser inför sommaruppehållet. Om två veckor stänger alltså ridskolan, vi i personalen slutar jobba och tar semester. Men personligen kommer jag inte tillbaka, inte som personal i alla fall. I juli går mitt kontrakt ut och jag har gjort mitt arbetsår på Hageby Ridskola. Planen därifrån är att jag börjar plugga igen i höst och jag har sökt ett antal universitet utspridda i hela landet.

 

Ni förstår säkert att jag inte vågat ta upp det här tidigare. Framförallt ville jag att mina elever skulle få veta det här innan det började gå runt, speciellt på jobbet. Men nu är det officiellt där och jag kan lika gärna ta det här också. En annan anledning till att jag berättar först nu är att allt varit så osäkert, och är FORTFARANDE osäkert. Jag får inget besked om huruvida jag är antagen eller inte förrän den 11 juli och kan därför inte planera någonting för framtiden egentligen. Jag kan lika gärna hamna i Linköping (vilket jag hoppas) som i Örebro eller Uppsala. Eller så blir jag inte antagen någonstans och måste panikleta jobb. Så kan det också bli, även om jag håller tummarna för att slippa det.

 

Med andra ord har jag sedan jag skickade in min ansöka äventyrat väldigt mycket i mitt liv och för en person som mig känns det väldigt skrämmande. Men samtidigt är det ett sådant tillfälle som jag måste våga ta vara på någon gång i livet och nu kändes det rätt. Så det var bara att kasta mig ut som ett maskrosfjun i vinden och se vart den för mig. Det kommer bli bra, om än kanske på ett oväntat sätt, det är jag säker på!

 

Men så fick jag hoppa in och rida en av våra lektionshästar på hoppkursen igår och oj så roligt det var! Kanske dags att lägga dressyren på hyllan nu, eller? ;)

Idag blev det en tur i skogen med mina egna lägerelever och det finns väl nästan inget som slår sol, gröna ängar och glada hästar. Helt underbart! 

Nu slappar vi på rummet med proppfulla magar och laddar gör resten av dagen. Vi stannar nog i Västervik tills i eftermiddag och jag ska försöka bränna lite pengar på en ordentlig jacka bland annat. Har jag tur, eller otur haha, lyckas  jag även få med mig ett par solglasögon från min mosters butik. But first - let me have some chilltime. 

För att kort sammanfatta vad som har hållit mig härifrån den senaste tiden. Jag har extrajobbat en del på dagis, styrt massor inför kommande skolavslutningar och studenter och tyckt att Nisse känts knackig en kortare tid. Inget jättefarligt men det har ändå varit något som legat och stört under ytan. Och mycket riktigt, i tisdags bröt det ut som en väntad förkylning och han blev halt. #¤%&"¤&#&%#&/("/! Ungefär så känner jag för det, tror det beskriver känslan ganska bra. Men för att se saker och ting från den ljusa sidan är han precis lika pigg och glad som vanligt och verkar egentligen inte störas av hältan. Älskade knäppis ♥

 

Så Nisse och jag står då lite still just nu, men det är ju som sagt en hel del annat som händer. Vi har terminsslut med sista lektionsveckan för vårschemat på terminen och bara det är ju fullt ös. Elever som bokar och bokar av hit och dit, massor av tack och hejdå, lite ledsna miner, lite glada miner och lite kaos. Men så ska det vara. På måndag kickar vi igång två veckors ridläger och sedan får hästarna semester på sommarbetet i fem veckor. Längtar för deras skull!

Idag pyser jag iväg till Västervik för att gå på min fina kusins utspring och studentmottagning, så mysigt! Känns som om det var igår jag själv gjorde samma sak!