De senaste två veckorna har inte bara inneburit Zäta och Mimmi för min del vilket är det normala, utan istället har två andra filurer smugit sig in på ett hörn och dessa är Flush Sacree och Chalmer. Med andra ord har det varit mycket åkande fram och tillbaka mellan ridskolan där Zäta och Flurran står och Bjällbrunna där Mimmi och Chalmer står. i sådana lägen är jag grymt tacksam över mina snälla föraldrar och vänner som hjälper mig med skjuts när vädret är hemskt, så himla skönt att slippa cykla då!

 

Zäta och jag är i något slags mellanläge just nu känns det som. Jag är grymt motiverad att träna och tävla men lillkillen själv har blivit lite halvdeppig igen. Han presterade ju helt klart över förväntan i Katrineholm och där var han verkligen superfin! Han var avslappnad, positiv och framåt och tyckte det var helt lajbans att få visa upp sig på banan. Men det dör verkar ha försvunnit lika fort som det kom. Den där riktiga gnistan och glöden finns inte där jag skulle vilja ha den och på klubbtävlingarna den 10e och 17e verkade han inte alls tycka att livet var roligt. det gör mig så ledsen att känna att han inte är nöjd, för det märks verkligen tydligt när han inte trivs. Men vi får ta en dag i taget och försöka göra allt roligt och positivt så hoppas jag det ordnar sig. Det kanske är bra för Zäta att jag knappt får ihop någon tävlingstermin för oss i vår...

 

Mimmsa däremot är långt ifrån deppig. Om jag får säga det själv tycker jag att det går bättre och bättre mellan oss just nu och att vi hittar varandra mer och mer för varje ridpass. Jag har äntligen kommit på hur mycket jag måste rida för att orka korta och samla den långa lilla damen och det blir verkligen stor skillnad på henne när hon är "i ramen". I lördags plockade vi för första gången på lääänge fram lite ordentliga hinder och hoppade ganska ordentligt, alltså inte bara gymnastikhoppade utan höjde lite och red mer banhoppningsmässigt vilket gick riktigt bra. Det svåra är att jag måste lära mig skillnaden i att hoppa Mimmi och Zäta. Zäta måste jag ju passa hela tiden så han inte stoppar eller hittar på något bus, liksom vara beredd på att han strular hela tiden. Mimmi å andra sidan vill sköta allt själv vilket hon också gör så länge jag bara håller ett bra grundtempo. Med andra ord är hon en helt annan häst att hoppa, något som är mitt ansvar att lära mig. 

 

Flush Sacree är en nykomlig på ridskolan som kom tillsammans med sin kompis Plutas för ett par veckor sedan. Kanske inte den vackraste individen, men hon har helt klart hjärtat på rätt ställe och jag tyckte hon var riktigt mysig att rida och trevlig att jobba med när jag red henne för två veckor sedan, bara man kommer på hur hennes hjärna fungerar. Flurrans är nämligen en liten orolig tjej. Hon blir lätt stressad och förstår inte alltid vad man menar vilket kan skapa kaos i huvudet på henne ganska enkelt som jag uppfattade det. Min enda tanke och mål under passet var därför att hitta en lång, låg och avslappnad form istället för den stela "huvudet-rakt-upp-i-himlen-formen" hon hade när vi började. Och som sagt, efter lite lirkande och när jag lärt mig hur hon fungerade jobbade hon på riktigt bra och var mer en nöjd med sig själv! Söthästen (;

 

Sist och också minst är Chalmer. Challe är en treårig connemarahingst som står hemma hos Nickan för utbildning och har gjort detta under perioder sedan i höstas. Målet just nu är hingstvisningen i Ljungby i helgen och jag har fått både hjälpa till med hans utbildning under de här perioderna och ska även följa med och visa honom i helgen. Chalmer är en riktig liten pärla. Coolare hingst får man verkligen leta efter och han har en toppeninställning till det mesta! Igår till exempel skulle han för första gången i sitt liv duschas och hade heller aldrig sett en spolspilta tidigare. Trots detta knatar han rakt in och låter sig sedan snällt badas, schamponeras, duschas och fixas utan några protester knappt. Hur duktigt gjort? Väldigt duktigt gjort av lillkillen (: Det ska bli väldigt spännande att se hur det går för honom imorgon efter de här månaderna, ni får hålla tummar och tår för det tänker jag göra!