Egentligen finns det inte så mycket mer att säga om trippen till ridhuset idag än att jag är otroligt nöjd med Mimmi! (: Hon var glad, samarbetsvillig, mjuk som smör och väldigt lyhörd. Kort sagt ett kanonpass!

 

Precis som planerat plockade jag fram några småhinder som vi skuttade över. Under hösten hopptränade vi kontinuerligt men nu var det bra länge sedan vi ens pluppade över cavaletti så idag tyckte jag att det var dags att komma igång igen! Därför byggde jag inte fram någon direkt teknikövning eller något svårt, två sockerbitshinder bara på olika höjder som vi kunde ligga och rulla runt på för att känna av avstånd och kommunikation. Och ja, jag är som sagt otroligt nöjd med tjejen idag (: Redan under uppvärmningen blev jag förvånad över hur mjuk hon var och sedan fortsatte hon i samma fina stil. Lyhörd som sagt, lyssnade fint både fram och tillbaka och verkade väldigt glad hon också. Och det är guld värt för mig! (:

Ett enda felsprång tog vi under hela passet och om jag hade varit lite snabbare med att reagera själv hade vi undvikit det, så det får jag ta på mig. Fina fina Mimmi ♥

 

Det är sådana här dagar som jag inser varför jag cyklar mellan olika stall i -15 grader, förfryser fingrarna trots dubbla handskar och rider mellan klockan 21 och 22 vissa kvällar bara för att komma åt ridhuset för att kunna trimma när jag egentligen bara vill slänga mig i sängen efter en lång skoldag. För det är sådana här dagar det är sååå värt det och man får betalt för mödan flera gånger om!