Igår var det ju som sagt lite av en Dday för mig och Zäta. Skulle testa att hoppa honom efter lektionen som gick fel, och jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Mest var jag orolig för att han skulle bete sig som han gjorde under början av vår tid tillsammans. Alltså vara allmänt osäker och stanna på det mesta och så fort vi kom minsta fel på hindret.

Började därför med att rida fram honom precis som vanligt, utan några krusiduller och försökte att inte göra någon stor grej av situationen. Joggade, galopperade och busade runt lite för att få honom positiv och det fungerade ;) Bakbenen flög åt lite alla möjliga håll, men det är så jag vil ha honom i hoppningen så det var bara roligt :)

Testhoppade sedan först ett litet "neutralt" räcke på volt i båda varven, utan några större problem. Styrde sedan direkt från volten mot hindret som var dagens utmaning, plankan som spökat på lektionen. Och mycket riktigt, tvärstopp. Dock kände jag detta på mig lite redan innan. Gjorde därför ingen stor sak av det, utan puschade bara på honom mera framåt trots att han stog still, vilket gjorde att han faktiskt gick framåt och välte översta bommen.
Här valde jag att inte trycka över honom helt, även om jag tror att det hade gått. Men att han tänkte så pass mycket framåt  att han ändå var villig att gå igenom hindret kände jag mig väldigt nöjd med, och jag ville inte riskera att rycka honom i munnen om han hade hoppat heller.
Vände därför bort och kom igen, och då hoppade han! :) Dock som en banan med ryggen för att undvika den läskiga plankan haha!

Efter detta flöt det mesta på som vanligt. En gång till gick han förbi plankan, men då gjorde jag ett lite dåligt vägval och ytterskänkeln var inte där den skulle ha varit. Men i övrigt betedde Zäta sig helt som vanligt! Busade och sparkade för allt han var värd, dock med ett vakande öga på plankan. Men tillslut kom vi upp till 90 cm och även det kändes normalt (y) 
Efter det valde jag att sänka ner plank-hindret till ca 30 cm och bara låta honom rulla över det några gånger, för att han skulle få känna att var kung och superduktig hihi :)

Måste säga att jag tror Zäta-busen var mäkta stolt över sig själv när vi var klara! Lät honom springa och busa lite som han ville en stund efteråt  och det riktigt lös om honom. Härligt att se! Och ni anar inte hur bra det kändes att han var så duktig, svävar fortfarande på moln! :D