Hur mycket är det meningen att jag ska stå ut med? Bara undrar, för den här dagen går nog till historien som en av de jobbigare.
Allt har bara varit skit. Skolan var helt körd, trodde inte att vissa lärare kunde gå så långt som de gjorde idag, men uppenbarligen kan de det. Samma med vissa miffon i klassen, allt skulle va så himlamycket lättare om de bara höll tyst.
Upptäckte även att min planerade tävlingstermin går åt helvete rent ut sagt. Varför måste allt bra ligga samtidigt? Xtra kul att laget fortfarande är osäkert dårå, nu när jag verkligen måste veta för att kunna bestämma vad som ska åkas på och inte. Blir bara så frustrerad på att inget görs.

Som pricken över i dampar vissa personer min närvaro fullständigt just nu. Varför komma tillbaka till en person som man inte ens gillar? Visst för hästens skull, men hur kul känns det för mig dårå? Lagom roligt att få höra massa skit som sagts genom bakvägen. När det dessutom är saker som jag inte ens visste om känns det ju SÅ mycket bättre...
Fattar liksom inte meningen eller problemet. Men jag antar att jag får acceptera faktum och bara bita ihop som vanligt, det verkar ju som om det funkar för alla andra då i alla fall.
Gissar att det som dessa personer håller på med är det som kallas Egoism.

Hade!

Kram Amanda




Fick lite presenter från Liverpool idag av pappa och bror.
Beatlesplektrum, vilket  kommer grymt tajmat eftersom jag äntligen har tid att damma av gitarren igen, och resten till min samling av barnsliga men älsklingsfigurer- Nalle Puh och hans vänner, Urtöntigt, jag vet, men jag bjuder på den förnedringen. ^^