Okej, om du inte vill läsa om ett alldeles ovanligt töntproblem kan du lika gärna sluta läsa nu, annars kommer detta tråka ut dig fullständigt.

Vad gör man när det finns en viss person i ens liv som man mycket väl vet vem det är och gärna skulle vilja veta mer om (om ni fattar vad jag menar), men den personen inte verkar veta elller vilja veta så mycket mer om dig?
Har ju visserligen inte frågat men jag antar att det är så.

Jag kan kalla honom Mr X, Mr X med just det där leendet, just det där håret, just den där perfekta stilen, allt som jag gillar. Vissa av er vet vem han är och andra inte, bra eller dåligt vet jag inte, men men.
Jag möter honom i bland och har pratat med honom lite, men bara om helt onödiga saker egentligen - typ nödlösningar. Så på det planet går det ju inte direkt framåt.
Något annat som stör mig asmycket är att samtidigt som jag mer än gärna vill se honom i korridorerna eller någonannan stans är det nästan svårt att göra det, jag blir typ irriterad på mig själv av det för att jag är så feg och inte vågar göra eller säga något bra, och vill bara skita i allt, vilket suger.
Samtidigt så försöker jag ju skapa nya möjligheter att prata med Mr X, typ hämta mjölk eller knäcke samtidigt, men när jag väl står där blir det liksom som sagt töntiga nödlösningar.

Som sagt vet jag att det är ovanligt töntigt och fegt, barnsligt, fjantigt, och jag kan hålla på och älta det här hur länge som helst för att komma på olika lösningar. För jag vet ju vad jag vill och hur jag kan få det, men vill inte acceptera att det är enda sättet. Precis som med så mycket annat i mitt liv.

Prince Charming?

I alla fall, tipsa gärna om en alternativ lösning, det skulle hjälpa mig enormt!


Kram Amanda

See I'm wrapped around your finger
I'm digging in the dirt
I'm so deep into this shit I can taste the earth
'Cause you're running me in circles
I'm running out of breath
But you ain't gonna stop 'til there's nothing left ♥