» Vett och etikett, någon?

Är det något jag har missat i Nisses utbildning är det vett och etikett, har jag märkt!
 
Enligt mig ska man:
- Vänta snällt och lugnt på maten när den är på väg
- Äta långsamt och ordentligt, sköt bordsskicket
- Hålla sig till sin egen mat
- Plocka undan efter sig
- Säga tack för maten och vara noga med att berömma kocken, gärna lite extra mycket ;)
 
Nisses värderingar är lite annorlunda, de ser mer ut såhär:
- När maten är på väg triggar man igång, trampar runt, sparkar i väggar och stampar. Kasta gärna lite sura blickar också som säger " Varför tar det en sån jäkla tid?"
- Ät målinriktat och snabbt. Skit samma vad som erbjuds, fort ska det gå oavsett hur det låter eller ser ut.
- Har kompisen mat kvar, måste den ju vara min, eller?
- När man har ätit klart välter man hinken, kanske sparkar lite på den och går sedan iväg. Äter man i boxen försöker man äta upp hela krubban.
- Somna direkt efter maten, kanske att man bjuder på lite gos först om man är på humör.
- Ju mer mat i ansiktet och utspilld, desto bättre.
 
Med andra ord - han är en riktig gris haha. När han stod på jobbet och vi skulle hänga in hönäten han hade morgon och kväll var han hur sur som helst! Egentligen är han ju världens snällaste och gosigaste, men när det tog för lång tid med maten, då var det inte nådigt haha!
 
 

Kanske borde döpa om honom till Slabbas? ;)

» Myspysen

Ni vet att jag nämnde för ett tag sedan att Nisse är supermysig just nu och att han har sina egna sätt att gosa på? Så nära som möjligt, helst i mattes knä och gärna med lite öronkli också? Såhär ser han ut när han är som nöjdast just då, min lilla myspys ♥
 
 
 
Ett nykliat öra hihi. Han trycker dom bakåt och liksom sträcker och vrider dom så att jag ska komma åt precis överallt. Livsnjutning enligt Lilla grå :)
 
 

» Bästa Lilla Grå

 
 

» Division III omgång 1 140504

Som jag nämnde här har ju Nisse debuterat lokalt och vi hade turen att få göra det på hemmaplan vilket säkert gav lite extra trygghet för oss båda. Till skillnad från när vi var iväg på pay and ride'n var allt runt omkring så mycket mer intensivt nu och det påverkar självklart, även om jag tyckte att han var hur duktig som helst ändå lillkillen, det är inte alltid så lätt att vara liten ♥
 
Ett mål jag har haft med vår träning sedan i vintras är att rida en plats i division III-laget, och eftersom vi lyckats med det var det inte bara individuell start under dagen utan också lagstart. Därför red vi LC:2 och LB:1, med LC'n som lagklass för vår del. Det här med lag är roligt tycker jag. Att komma till en tävlingsplats där man vet att fem lagkompisar väntar och att få samarbeta så ger lite extra feeling under dagen, och som ni vet sedan tidigare är jag ju mycket för just känslan när jag rider hihi.
 
LC:2
Oj oj vilken morgon jag hade innan första starten. Trots att jag inte hade någonting att stressa över och hade en detaljerad plan över hur jag skulle lägga upp morgonen var hela min kropp i uppror. Inombords kändes det som om en tornado drog runt och jag hade ren stresspanik - så konstigt! Jag kände mig jätterörig och det enda jag ville var att få sitta upp på Nisse så jag kunde slappna av. Och mycket riktigt, när jag väl skrittade fram var det som om allt rann av och jag kände mig kolugn igen. Skumt.
 
Framridningen gick i ridhuset och där försökte jag hitta en enkel känsla. Jag ville att han skulle vara kvick för hjälperna men lugn i psyket, och framförallt tycka det var roligt.
 
Ute på tävlingsbanan kunde vi hålla samma tanke ganska bra, bortsett från att piloten red lite halvdåligt stundtals. Läxan jag lärde mig var att rida varenda steg och vara mer noggrann med detaljer. Men Nisse skötte sig jättefint. Han lyssnade på mig, höll fokus trots allt ståhej runt omkring och gjorde en riktigt bra runda. Resultatet blev lite mer än 64% och precis utanför placering.
 
LB:1
Efter en lååång väntan på över tre timmar mellan klasserna var det dags att värma upp igen och den här gången kändes han riktigt fin redan från början, så det blev bara en kortis i ridhuset och sedan skritt ute för att ladda upp.
 
Till den här klassen hade jag tagit åt mig från LC'n och red mycket bättre själv. Det resulterade i en liten grå kille som även han höjde ribban ett steg och gjorde en bättre runda. Jag tror vi hade två eller tre lite större missar men annars är jag jättenöjd. Även här fick vi lite över 64% och var strax utanför placering. Det ser jag som en klar förbättring, vi red ju ändå ett svårare program.
 
Summa summarum av tävlingsdagen blir en stor guldstjärna till Lilla grå. Han var så duktig under hela dagen och presterade verkligen över förväntan. Älskade lilla busen! ♥
 
 LB'n var det som fångades på film den här dagen och det är mamma som är snäll och står bakom kameran. Hoppa fram till 1.50 ungefär för att komma direkt till starten! :)

» ♥


 

» 5:2 metoden

Jag överlevde jobbhelgen, det ni! Jag vet att jag i fredags skrev att det skulle bli mysigt att jobba hela helgen, och det har det delvis varit. Men jag har också haft ett helt berg av saker att göra och igår kändes det som om jag inte riktigt skulle kunna bestiga det. Men med en och en halv timmes övertid och med hjälp av mina gulliga stalltjejer löste sig gårdagen till slut. Ni är för härliga tjejer! ♥
 
Nu har jag och Nisse provat på 5:2 metoden och från vad jag kan se verkar den ha fungerat riktigt bra! Och självklart pratar jag inte om någon konstig diet, utan om vilan vi har haft ;)
 
Nisse har nu (räknat med idag) vilat i fem dagar för att smälta en period med mycket träning och tävling. Under de här fem dagarna har han haft helvila två dagar, alltså endast gått i hagen hela dagen, och jobbats lätt tre dagar. I fredags var vi i skogen och myste, i lördags lekte vi löst i ridhuset och igår jobbade vi avslappnat på longerlina. Och min uppfattning är som sagt att det här var precis lagom för Nisse just nu. Inte för att han kändes direkt trött, förutom i lördags då det var så varmt, utan för att han är lite extra busig igen efter de här dagarna. Och är det något jag har lärt mig under tiden jag har haft Nisse, så är det att han är som bäst när han är lite full i fan och har inte bara en utan flera rävar bakom öronen ;)
 
Nu är det alltså rätt tidpunkt att köra igång igen och jag är riktigt taggad. Snart går vi in i en till tvåveckorsperiod med tävling och hårdträning så det gäller att ligga i. Särskilt om vi ska klara av en idé jag har fått för mig, det återstår att se hehe...
 
Men hörreni, nu är det hög tid att dra igång den här gråa måndagen och göra den till något riktigt bra. För min egen del ska jag ta tag i en hög med to do-grejer här hemma innan jobb och stall väntar fram till 19 ungefär.
 
Ha en bra dag! :)
 
 

» Stracciatellaglass

Hej på er, hoppas alla har en bra dag i solen! Jag har ett litet plus att vara glad över, för äntligen har jag kunnat fylla på Nisses box med lite nytt och fräscht spån igen! Egentligen står alla hästar vi har i ridskolestallet på torv  med bädd och under några veckor har det varit spånstopp, men det fungerar inte riktigt för Nisse. Han har kanske inte den hovkvalitén man som ryttare kan önska och jag upplever att det gör honom ganska känslig för underlag. Torven till exempel blir för fuktig för honom att stå på i längden och då väldigt svårmockad eftersom han dessutom är en riktig skitgris i boxen ;)
 
Min lösning på det har varit att hitta på en egen typ av ströbädd till honom. I botten är det en ren torvbädd som är ungefär 8 cm hög kanske, och ovanpå det ligger en "lös" och luftig mix av torv och spån. Bädden behöver han ju ha, det är självklart, och anledningen till att låta bädden bestå av endast torv är lite ekonomiskt och för att inte tippa för mycket spån. Spånet lägger jag bara in för att få luft och stuns i det översta lagret och för att få in ljus. Och det här har fungerat jättebra! Och det här har fungerat jättebra! Vi båda trivs med det, det är lättmockad, fräscht och hovarna håller sig fina. Perfekt med andra ord och det är väldigt skönt att få ha det så igen.
 
Ett extra plus är att det ser så mysigt ut, och lite som stracciatellaglass, håller ni inte med mig? :)
 
 

» På hemväg

Nu är vi äntligen på väg hem efter en lång tävlingsdag som började 04:15 imorse... I det stora hela är jag nöjd,  vi lyckades inte knipa någon placering men var inte långt ifrån och hästarna har skött sig finfint. 
 
Nu väntar lite mer än en timme i lastbilen och sen sköna hagar för hästarna. Det är dom värda ♥
 
 
 

» Lokal dressyrdebut

 
Hej hörreni, long time no see, jag vet... Flera gånger under min vecka jag varit borta har jag konstater att jag borde kika in här, men ändå inte gjort det. Så kan det bli ibland antar jag. Men nu är jag tillbaka igen och ska försöka skärpa mig ;)
 
Som rubriken lyder har Nisse gjort sin förta lokala start på tävlingsbanan och den lyckades vi tajma med den först lagtävlingen i dressyrallsvenskan division III. Kort och gott kan jag summera tävlingsdagen med att jag har en liten pärla till häst och att han skötte sig precis lika fint under dagen som han gjorde på Pay and Ride'n på Vikbolandet. Han är helt cool med omgivningen, bryr sig inte nämnvärt om alla hästar runt omkring, håller fokus bra inne på banan och är bara så himla duktig. Det är nästan så att jag måste nypa mig i armen för att förstå att Nisse faktiskt är samma häst som jag i december inte visste om jag ens skulle kunna sitta upp på inför varje ridpass.
 
Den här gången startade vi LC:2 och LB:1 och red båda klasserna på strax över 64% vilket gjorde att vi var riktigt nära placering i båda klasserna, första utanför i LC:2 och tredje utan för i LB:1 tror jag. Nästa gång tar vi dem! :)
 
Om det inte vore för att datorn startar om sig om ca 4 minuter skulle jag berätta mycket mer, men det får helt enket komma vid ett senare tillfälle. Kram sålänge!
 
 

» Bilder från förra veckan

Först och främst - trevlig valborg på er! :)
 
Under ett av de där "mellanmjölkspassen" vi red förra veckan var Sara på plats med sin kamera och var gullig nog att knäppa hur många bilder som helst på mig och Nisse. Jätteroligt att få så många bilder! :)
 
Efter att ha tittat igenom allihop kan jag konstatera två saker - dels att jag har ganska rätt i min analys jag gjorde av oss som ekipage, och dels att det faktiskt inte ser så pjåkigt ut ändå. Trots att känslan inte var helt hundra ser det ändå bättre ut än jag trodde, vilket Sara också sa till mig när hon fick lyssna på mitt klagande stackarn. Tack för att du var så snäll och stod ut med mig hihi.
 
Här har vi alltså anledningen till att det är så fruktansvärt nyttigt att se sig själv rida på både bilder och film, för att få veta hur det egentligen ser ut! Nedan är tre favoriter som jag plockat ut, men om jag känner mig själv rätt kommer det upp ännu fler inom kort. Looove till sista bilden. För visst är han rätt fin ändå, Lilla grå?  ♥
 
 
 
 

» Mellanmjölk

Två dagar i rad nu har jag och Nisse gjort två stycken halvbra dressyrpass på utebanan. De har inte varit dåliga men inte heller jättebra, och jag är inte missnöjd men inte heller riktigt nöjd. Passen har bara varit liksom, lite oentusiastiska, precis som mellanmjölk.
 
Så idag tog jag mig i kragen innan vi gick ut och bestämde mig för att tänka idag. Jag skulle analysera allt jag gjorde och varför, analysera hur Nisse svarade på mina hjälper, ha en baktanke med varje liten detalj, fokusera och känna efter. Egentligen allt jag alltid gör under ett pass, men flera snäpp mer. Jag ville hitta den där underbara ridkänslan ni vet.  
 
Resultatet av min taktik? Jo, jag fick en bra känsla! Inte helt topp, men betydligt bättre än igår och dessutom insåg jag massor av saker med min ridning idag:
 
Det här måste jag tänka på:
1. Sätta mig ner i sadeln. Just nu har jag problem med mina höfter som gör att jag har svårt att sitta djupt och nära sadeln, men det släpper efter ungefär en kvart.
 
2. Slappna av i armarna. När jag inte får det gensvar från Nisse som jag önskar eller om han ligger på spänner jag armarna och händerna. Big no no.
 
3. Ta stöd med skänkeln i både stigbygeln och mot Nisse. Jag hatar flaxande fötter som inte kan inverka.
 
4. Suga in magen. När jag blir trött börjar jag svanka och kura ihop axlarna = dålig sits vilket ger dålig inverkan.
 
Såhär vill jag ha Nisse:
1. Lättare i munnen. Självklart vill jag att han stödjer på bettet, men framförallt igår var han megastark.
 
2. Mer bakbensaktivitet. Men det kommer ju inte förrän jag kommer ner i sadeln och rider ordentligt, så det ligger egentligen på mig.
 
3. Mer genomsläpplig. Just nu krånglar lite utåtstickande bogar och bakben, dessa ska in inom ramen!
 
4. Rundare nacke, vilket kommer från bra bakbensaktivitet.
 
Vad säger ni? Det kanske låter väldigt kritiskt men jag är nöjd med vad jag kommit fram till. Det gäller att rannsaka sig själv och hitta sina egna brister för att kunna lösa dem, och nu har vi ju massor av knep att jobba vidare med! Känns positivt och peppande! :)
 
 
 

» Tävlingsfilmer från VRF

Här kommer filmerna från förra helgen! :) Pappa var kemaraman för dagen och har filmat med min Nikon D5200.
 
LC:1
Som sagt hade jag planerat så att Nisse skulle ha god tid på sig under dagen och självklart även på framridningen, men där totalchockade han mig. Efter två minuter på utebanan tillsammans med fyra-fem andra hästar var han helt avslappnad och tuffade på som tåget. Avslappnad, aktiv och så jäkla fin rent ut sagt. När det var min tur att gå in i collectingring sa jag till mamma på vägen att "det gör absolut ingenting om han fuckar upp i ridhuset nu, han har redan varit så duktig" med det fina ordvalet haha. Men jag var verkligen redan jättenöjd med honom efter framridningen och hade nästan kunnat åka hem då och varit stolt.
 
Men stoltare skulle jag ju vara efter själva starten. Väl inne i ridhuset var det samma procedur som på framridningen - ta det lugnt, låta honom känna in situationen och efter bara en liten stund var han cool igen. Inne på banan tittade han och spände till lite första varvet innan start och tittade lite på domarna, men det var inget stort som störde. Sedan visslade visselpipan, vi genomförde vårat program, hälsade och gick ut när vi var klara och där hade jag nog världens största smile i ansiktet. Nisse hade genomfört sin första dressyrstart klockrent och jag var världens stoltaste. Procenten slutade dessutom på fina 68,15 vilket bara var ett stort plus :)
 
 
LB:1
Från det att jag gick ut efter första starten hade jag exakt en timme på mig innan jag skulle in igen och den timmen spenderades på massor av beröm och mys och endast en kort framridning sista kvarten innan start. Han var ju redan igångriden så ag checkade bara av gas och broms och lite extra böjning innan vi gick in för att starta andra klassen. Även här var han helt med på noterna så inget stort behövdes göras.
 
LB:1an genomförde han precis lika bra som LC:1an. Han var avslappnad, mjuk och helt med mig vilket gjorde honom väldigt ridbar. Skillnaden från första klassen var att han nog började känna av lite mer av atmosfären och den psykiska påfrestningen och kändes lite, lite trött. Men som vanligt gör han alltid sitt bästa ändå och här landade vi på 66,38%.
 
 
Jag har ju redan sagt hur stolt jag är över Nisses prestation under den här debuten men det tål att sägas igen, för guuud så duktig han var. Jag ler från öra till öra när jag tänker på det. Dels för att han var så cool, men mest för att han har en så underbar inställning. Nisse är en sådan häst som verkligen alltid, då menar jag alltid, vill göra rätt och försöker sitt bästa. Även på hans dåliga dagar. En sådan häst som hela tiden är med på noterna, vinklar öronen fram och tillbaka och frågar "Vad ska vi göra nu matte?" och en sådan häst som bara vill mer. Precis såhär var han även i söndags och det var underbart att få se öronen åka fram och tillbaka och bara ha den där grymma ridkänslan ni vet? Fina, fina lilla grå ♥♥

» Pay and ride VRF 140330

Sådär ja, äntligen dags att berätta om Nisses debut på dressyrbanan! :)
 
Runt klockan åtta lastade vi och åkte från stallet och redan där började äventyret för min del, jag var nämligen min egen chaufför för första gången och det var verkligen spännande. Nog för att jag kört transport och hästar förut men att köra till tävling kändes lite speciellt, särskilt med tanke på att Nisse inte åkt så mycket med mig innan. Men fram kom vi utan problem, startanmälde, kollade läget på anläggningen och sedan var det dags att lasta ur.
 
Eftersom det här var Nisses första tävling på bortaplan valde jag att planera in extra mycket tid för allting, till skillnad från när jag åkte med Mimmi eller Zäta där jag hade planerat allt så att varje minut passade perfekt. Till exempel fick han god tid på sig att kolla in omgivningen innan jag gick ner till framridningen och även där hade jag väldigt gott om tid. Allt för att få en avspänd och positiv upplevelse och för att han skulle tycke det var roligt, vilket jag tycker vi lyckades väldigt bra med. Nisse skötte sig nämligen som en riktig stjärna hela dagen! Med tanke på hur knepig han var på hemmaplan veckan innan var jag nervös för att han skulle bli ännu värre på bortaplan, men oj så fel jag hade. Han betedde sig som om han aldrig gjort annat än att tävlat och tyckte han var kung över Vikbolandet, frustade, flashade och visade upp sig från sin bästa sida. Livets liv sa han helt enkelt min lilla busunge. Så himla söt :))
 
Till min stora lycka höll det här bra humöret i sig både på framridningen och under starterna i ridhuset och när det vardags att åka hem igen var jag så stolt att jag hade kunnat spricka. Procenten vet ni ju hur dom såg ut :) Vem hade trott att man kunde debutera på ett sådant sätt som vi just gjort, inte jag i alla fall och jag är otroligt glad över att vi lyckades så bra som vi gjorde.
 
När vi kom hem var vi helt slut båda två och Nisse var väldigt nöjd över att få komma ut i hagen och sola sig med kompisarna. Själv försökte jag stöka undan packningen så fort som möjligt för att kunna göra samma sak efter att ha kraschat i soffan ett tag. Tror vi somnade lika gott båda två den natten :)
 
Hur snygg är han inte i knoppar och dressyrtränset? Mums fillibabba!
 

» Så fruktansvärt duktig ♥

Såhär otroligt duktig har Nisseman varit idag - 68,15% i LC:1 och 66,38% i LB:1, helt otroligt att vi lyckas med det på vår första dressyrtävling! Som grädden på moset har han betett sig exemplariskt hela dagen, fina killen ♥
 
Mer info kommer när vi återhämtat oss, vi är helt slut efter dagen hihi :)
 
 

» Fylld av inspiration

Det finns bara tre ord som kan beskriva clinicen med Patrik igårkväll - helt jäkla fantastiskt! Jag skulle kunna skriva i dagar och berätta vad han sa, gjorde, hur hästarna betedde sig och hur hela jag var fylld av ett stort lyckorus hela kvällen, men det känns överflödigt. Det räcker med att jag berättar hur inspirerad jag är att utbilda det lilla, söta monstret till häst jag har på jobbet och säger att jag satt som klistrad på läktaren. Det var helt enkelt underbart, häftigt, inspirerande och helt jäkla Amazing. Kärlek till Patrik Kittel och hans syn på hästar och ridning!
 

Som planerat gick Nisse ett pass på fältet igår för att få röja av sig ordentligt och det var precis vad han gjorde, på gott och ont. Stundtals var han riktigt medgörlig och jobbade på bra genom hela kroppen, medan han andra stunder inte var alls lika med på noterna och stod på bakbenen igen, ännu värre. Suck. Men för att fokusera på det positiva hade han som sagt några riktigt fina glimtar ändå :)
 
Idag blev det trimm  i ridhuset inför morgondagen och jag försökte använda varenda liten detalj jag lärt mig under clinicen - och det visade sig ge ett riktigt bra pass! Kanske inte så förvånande egentligen ;) Till en början var det ganska svårt eftersom jag fick ändra om delar av min ridning, för att summera kort - bestämt men ödmjukt och lyhört, men Nisse svarade bra på Patriks tips så det är helt klart såhär jag kommer fortsätta rida honom. Idag hade vi därför bara en bakbensresa och i övrigt gick passet bra, så skönt, speciellt med tanke på imorgon.
 
Nu väntar alldeles strax sängen för att jag ska vara på topp och ge oss så bra förutsättningar som möjligt under starterna imorgon. Första programmet rider vi 09:44 och det andra 10:53, så då gäller det att ni håller tummarna för oss!
 
Hej sålänge! :)
 

» Draken D'artiqan

Jag har en bra och en dålig nyhet på Nissefronten. Den bra är att han sedan i måndags är ren från 1,5 veckors hälta (wiiiieeeee!!) och ridbar, vilket också gör att vi kommer iväg till VRF på söndag som ett plus i kanten. Den dåliga nyheten är att han har förvandlats till en edsprutande drake. Herre j*vlar vilket humör han har visat både i förrgår och igår när jag ridit och vad han har exploderat!
 
I onsdags tänkte jag mjukstarta ridningen med ett lugnt joggingpass i ridhuset för att känna igenom honom ordentligt och få en bra start och känsla inför söndag. Jo tack. Det tog 35 minuter i skritt innan Nisse slappnat av och lyssnade på mig åtminstone lite. Innan dess hade han tjurat, hetsat, sagt emot och varit allmänt styrig innan vi till slut kom överrens. På vägen dit testade han också en ny teknik att slippa undan arbetet, att vända med yttersidan påkopplad var nämligen helt onödigt enligt Nisse. Därför sa han "Jag testar att ställa mig på bakbenen och skrämma matte så kommer jag undan!" Jag höll dock inte riktigt med om den idén och vi var faktiskt ganska osams ett tag innan han gav sig. Skönt nog kunde vi avsluta som vänner i alla fall och då kändes han riktigt fin en stund.
 
Igår stod istället dressyrträning för Cissi på schemat och jag trodde onsdagens problem var undanstökade och glömda. Men där hade jag fel. Nästan direkt började han på samma sätt med att lätta framtill och när jag sa till honom, och vågade göra det lite mer bestämt när Cissi var med, tog det hus i helvete rent ut sagt. Nisse sa f*uck you! och gav mig ett rejält bakutsprång följt av en riktig rodeobock och jag kan lova att det var två millimeter från att jag gjorde ett magplask på marken. Jag har nog aldrig varit så nära att ramla av men lyckats klamra mig fast förut. Varken jag eller Cissi kunde hålla oss för skratt just då utan började båda asgarva, det såg ju säkert jättekul ut när långa jag flög som en vante. Men sedan var det snabbt allvar igen för det där är verkligen inget han får göra till en vana. Nog för att han kan protestera någon gång ibland, det gör alla hästar, men att stå på bakbenen och fara runt är inte okej. Resten av passet bestod sedan av att avvärja liknande utbrott blandat med stunder där han gick som en klocka. Min lilla bängbula.
 
Ja ni, det här känns ju lovande inför söndagens dressyrdebut haha! Men vi har ju två dagar till på oss att få lite fason och idag ska han få slippa ridhuset och komma ut och röja av sig i skogen, det känns som att det kan behövas ;)
 
 

» Snyggkillen

Ååååh det kliar i fingrarna på mig när jag tänker på att tävlingssäsongen snart drar igång! Det är riktigt länge sedan jag tävlade ordentligt och jag kan inte vänta tills jag får spendera sena kvällar i stallet med o packa, duscha hästen, putsa utrustning och fläta man och svans. Bara göra allt i sådant riktigt topptrim. Dressyrryttaren i mig vill komma ut, och det nu.
 
Igår var en sådan dag när jag inte kunde sluta tänka i träning- och tävlingsbanor och planerade outfits och ritter hela dagen. Drömmar har jag många och stora så för att stilla mina tankar lite provknoppade jag Nisse innan vi gick ut på kvällspromenad. Jag har bestämt mig för att lära mig göra ordentliga flyingeknoppar (har aldrig rullat med fast snodd förut) så det är bara att öva. Under tiden jag flätade och pysslade stod Nilsen som ett ljus på gången och halvsov,  så skönt tyckte han det var gullisen. Resultat av knopparna blev minst sagt förvånande. Borta var det lilla bustrollet med spretig man och päls och framför mig stod en riktigt dressyrkille. Så. Himla. Snygg. Plötsligt blev det en riktigt häst av honom! 
 
Jag tror till och med att Nisse kände sig lite extra snygg under promenaden när vi kom ut. Som han visade upp sig hihi :)
 
 
 

» Nisse är halt

Jaha, så har det kommit, det första bakslaget och det med en skada. Eller skada och skada, troligen har Nisse dragit på sig en sträckning bakom armbågen vänster fram efter att ha lekt i hagen. Han och en av hans bästa lekkompisar Prisse är allt annat än lugna när de sätter igång och far runt som troll i leran, vilket också gör att de får en del smällar och halkar. Och halkat är precis vad jag tror att han har gjort, antagligen har han lekt lite för hårt (som vanligt...), kommit galopperandes i hagen och så har leran under frambenet inte varit tillräckligt hård att ta fäste i, därför glidit undan, och så har benet sträckts ut lite för mycket. Ungefär som när man halkar på en isfläck. Jag tror inte att det är en jättefarlig sträckning, men ändå tillräckligt för att han ska vara halt och störas av den. Stackars lilla grå ♥
 
Det här har tvingat oss att lägga träningen på hyllan i snart en vecka och dagarna spenderas istället med rehab genom långa promenader, stretching, täckning och massage för att få igång blodcirkulationen ordentligt. Igår var vi ute 50 minuter i skogen för att bli varma och när vi kom hem till anläggningen han faktiskt mycket bättre och betydligt mjukare i musklerna än i torsdags, så det känns ändå positivt även om det är tråkigt att han är oren. Det kunde trots allt ha varit bra mycket värre :)
 
Kruxet blir bara att hålla grabben lugn under rehabtiden. Eftersom han måste gå ensam i hagen för att inte leka med någon kan han bara vara ute halvdag, och det är ingen höjdare enligt Nisse. Boxen blir upp och ned vänd och han skriker hjärtskärande i stallet, även om han har kompisar precis bredvid. Och det här med att inte få jobba fysiskt sätter sprätt på hans redan överaktiva hjärna och rastlöshet. Inte alltid jätteroligt kan jag lova. Gårdagens promenad tog 40 minuter av 50 innan han slappnade av ;) Därför är planen att från och med idag öka till två promenader per dag så han får rasta av sig lite mer. Tror det kan hjälpa något i alla fall.
 
Så här står vi idag. Promenerar oss friska och myser massor i stallet. Inte optimalt med tanke på att vi är anmälda till pay and ride'n nästa söndag och verkligen behöver trimma. Men som sagt, det kunde ha varit mycket värre och tävlingar finns det andra chanser till! :)
 
 Gårdagens inte allt för nöjda kille. Här hade vi promenerat, stretchat, masserat och borstat. Allt medan han otåligt gick fram och tillbaka. Knasbollen!
 
 

» Hemläxa

Hej hörreni! Long time, no see, jag vet, och det var verkligen inte meningen. Särskilt inte med tanke på att jag har vettiga saker att skriva om just nu och som faktiskt är både roliga och intressanta. Men men, bara att köra på nu då!
 
Som jag skrev för ett tag sedan är det nu full fart framåt som gäller och vi tränar på så gott vi kan på hemmaplan. Mitt mål är att rida två träningar i veckan, helst en utav varje inriktning, för att få så mycket hjälp framåt som möjligt och maxa prestationen. Förra veckan bjöd ju på två dressyrträningar medan den här innehåller en markarbetsträning och en med dressyr och det gäller att jag lägger upp en plan för varje vecka för att få så varierad aktivitet som möjligt. Den här veckan ser till exempel ut som följande:
 
Måndag - Löpträning för hand i skogen
Tisdag - Ridhuspass på egen hand med dressyrjobb (han var sååå fin :) )
Onsdag - Markarbets/hoppträning för Cissi
Torsdag - Dressyrträning för Cissi
Fredag - Uteritt
Lördag - Lugnt ridhuspass med bomjobb
Söndag - VILA
 
Idag var det med alltså träning för vår del och summa summarum är jag hur nöjd som helst med Lilleman. I ridhuset hade vi byggt upp en fyrstuds, en S-båge av bommar och en linje med travbommar fram till ett koppelräck. Av det här red vi sedan olika banor med mycket lydnadstänk och började introducera galoppbyten över bommarna. Svårt sa Nisse till en början men efter en stund började han tänka ordentligt och försökte sig faktiskt på byten flera gånger, duktig! Vi fick också med oss en hemläxa från Cissi att träna på, eller mest jag egentligen. Jag måste nämligen komma upp ur sadeln och ha mera tänk mot lätt sits genomgående, tvärt emot hur jag red Zäta, för att ge Nisse mera frihet och utrymme. Så fram till nästa hoppträning är det bomjobb utan någon rumpa i sadeln som gäller, ryttartrim med andra ord ;)
 
 

» Status för Nisse i dagsläget

 
Nja... men på ett ungefär i alla fall! Den här videon är snart en månad gammal och vi har kommit ännu lite längre sedan den filmades, men den duger som framstegsfilm och för att ha något att jämföra med. Egentligen är det inte klokt när jag tänker på det, såhär dags i december var det bara inövning av uppsittning, start och stopp som gällde och jag var aldrig riktigt säker på om jag skulle få sitta kvar eller tugga ridhussand under ridpassen, haha. Idag rider vi "på riktigt" i alla gångarter och tränar regelbundet. Min fina lilla grå, han är så otroligt ambitiös, positiv och rolig att jobba med. Att tre månader kan göra sådan skillnad. Lilla stjärnan ♥
 

Tidigare inlägg