Så var julen och mellandagarna förbi och imorgon  även hela 2013, vilken känsla! Otroligt mycket har hänt och just nu är jag så otroligt nöjd med mitt år.

 

Årets jul och juldagar har varit en galen blandning av totalt lugn och totalt kaos. Tillsammans med familjen och släkten fick jag några riktigt mysiga dagar med massor av god mat, skratt och galenskaper. Det är ju inte varje dag man får festa tillsammans med sin morfar och moster till exempel... ;)  Kaoset har mest utspelat sig på jobbet, dumt nog. Men det har åtminstone gett mig nya erfarenheter som kan vara bra att ha i framtiden. Inget ont som inte för något gott med sig, eller hur?

 

Någon annan som har bidragit med både kaos och lugn är min häst, den lilla knäppisen. Nisse har nämligen visat en nygammal sida av sig själv som jag trodde att han hade växt ifrån, men där hade jag tydligen fel! Sedan jag skrev sist har han skött sig super i arbetet med ridning och den biten. Vi sköter numera uppsittningen ensamma och rider direkt utan att sitta fast i linan på volten först. Han har också börjat göra framsteg i galoppen och vi har provat på lite ridvägar, med blandade resultat. Med andra ord går han fort framåt just nu - superkul! :) Men! När han var yngre kunde han vara sådär riktigt tokbusig och omöjligt att få att sluta tramsa sig, och den sidan kom fram med råge igår. Herr Nilsson bestämde sig nämligen för att rymma ur boxen, ut ur stallet och rusa 15 varv runt hagarna i full galopp och sätta fart på alla kompisar som var ute. Det krävdes ungefär 10 personer för att få stopp på honom och han var riktigt nöjd där han galopperade med spetsade öron och bus i ögonen. Matte var inte lika nöjd haha. Då är det tur att han är söt, så charmen överväger :)

 

Idag fick han därför lösgaloppera med sina hagkompisar i ridhuset för att busa av sig, men det var u inte alls lika roligt som att springa utomhus så det fick inte riktigt den effekten jag hoppats på. Men men, det är bara roligt att han är glad och vi tog oss en ordentlig promenad efter för att göra av med lite mer energi.

 

 

Efter en toppenmorgon i stallet med mina prickiga pojkar är jag nu på väg till släkten i en överfull bil hihi.

 

God Jul till er alla från mig och min lilla tomte-Nisse!  :)

 

Efter två intensiva men väldigt roliga jobbdagar på ridskolan är det dags att ta tag i det sista pysslet för årets julafton och därför sitter jag nu i köket och passar på en kola som kokar på spisen och försöker göra ungefär 14 saker samtidigt. Hur det går? Jättebra såklart!

 

Nejvars, jag har tro det eller ej ganska bra koll och är nästan helt klar med allt jag ska göra innan morgondagen, skönt nog. Alla klappar är inslagna, jag vet vad jag ska packa med mig, julgodiset är färdigt att lägga i burkar och tas med till släkten, jag vet vad jag ska ha på mig och jag har till och med hunnit förbereda lite av Nisses grejer till imorgon. Som att packa ett extra hönät han kan ha att mumsa på under dagen eftersom det inte blir så mycket tid i hagen.

 

På tal om Nisse förtjänar han en riktig guldstjärna för idag nådde vi ett av våra mål - nämligen att jag ska kunna sitta upp utan medhälpare och utan lina. Sååå duktig! :)) Egentligen kom det lite slumpmässigt då det inte fanns någon som kunde hjälpa mig idag med just uppsittningen och sedan lina oss ett par minuter innan vi rider lösa. Jag fick helt enkelt lösa situationen själv och tänkte att jag lika gärna kunde prova när han varit så fin i veckan. Så vi gjorde oss i ordning, gick upp till ridhuset och började i vanlig ordning med longering för uppvärmning och sadelcheck. Han var lika avslappnad som tidigare i veckan och då kände jag att det var lugnt. Hade han varit spänd eller nervös hade jag inte suttit upp ensam i ridhuset, av ren säkerhet, men nu var han lugn och med på noterna så det var bara att köra på. In med foten i stigbygeln - häng i sadeln - klapp och beröm - häng lite tyngre - mer klapp och beröm - sitt upp. Slappna av - sätta fötterna försiktigt i stigbyglarna - ta några provsteg - ingen explosion kom och sedan log jag bara stort resten av ridpasset. Han var så duktig! Tuffade på som ingenting och tyckte det var hellugnt att jag satt upp ensam och red iväg utan linan. Då var jag, och är fortfarande, en stolt matte kan jag lova! ♥

 

Imorgon får han en vilodag med promenad i skogen och självklart massor gott i julklapp! Julaftonsmorgonen ska i vanlig ordning självklart spenderas i stallet och har jag tur får jag till och med barbackamysa med min Zätaprick innan jag åker med familjen till Västervik för att fira med släkten. Äntligen börjar det sjunka in att det faktiskt är julafton imorgon.

 

 En riktigt kass bild på Nisse och hans nya bästis - Lillen. De är lika finurliga och busiga båda två, men det är väl sant som man säger - lika barn leka bäst! :)

Lördagen den 14 lastade jag och Nickan in en liten mörkgrå herre i en transport ute i Östra Ryd för att 20 minuter senare se honom kliva in i en box på ridskolan, nosa en gång var på sina två nya boxkompisar och sedan titta på oss med en blick som sa "Japp, här kan jag bo!". Sedan tog han ett varv i boxen, nosade lite till och började sedan nöjt äta på sin kvällsmat som om ingenting var annorlunda alls. Cool kille!

 

Sedan lördagen den 14 står nu Nisse uppstallad på jobbet, ridskolan, och är mitt fulla ansvar sju dagar i veckan som privathäst. Och inte vilken privathäst som helst - utan min! :) Nu är det inte så att jag har köpt honom, men jag har roligt nog fått förtroende av Nickan att sköta hans utbildning. För att lättast kunna göra det och jobba med honom vare dag började vi prata om att ställa honom på jobbet för ett par månader sedan, och jag har längtat sedan dess på att allt sa bli klart. Det är ju på något sätt drömmen för alla hästtjejer - att ha sin egen fyrbening som man älskar över allt annat. Och nu när hela planen har gått i lås är jag så himla glad och inspirerad att kämpa som tusan med det här.

 

Planen med Nisse är att komma igång med utbildningen ordentligt. Visst låter det diffust, på samma sätt som att han ska bli "normal att rida på". Han har tidigare varit iväg på inridning och grundutbildning i två omgånger och därifrån skall jag ta vid nu. Men han har lite problem med sadeltvång vilket gör att han kan explodera lite nu och då, och det är det första vi jobbar med. Så fort han släppt det tror jag att han kommer bli en kanonkille att rida på. Det är han redan nu i och för sig, men det krävs longering, medhjälpare vid uppsittningen och ca 10 minuters ridning innan han har släppt tvånget är helt avslappnad och det är som sagt det första vi ska jobba bort. Men med tanke på att Nisse är en väldigt glad och arbetsvillig kille tror jag inte att det kommer ta så lång tid. Bara på den här veckan han har stått hos mig har han gjort framsteg och jag tänker snart prova att sitta upp utan medhjälpare, det blir första steget.

 

Åååh jag är så sjukt taggad på det här! Nisse är ett "projekt" (haha det låter så fel) där vi verkligen kan utvecklas tillsammans han och jag och det känns riktigt roligt. Att han dessutom är min första unghäst gör det hela ännu lite mer spännande. Det blir som sagt utbildning för mig också.

 

Så detta är alltså vad jag pysslar med på dagarna nu när jag bara har ett jobb igen, jag går och skaffar häst haha! Ingen rast och ingen ro, men nu känns det bara otroligt roligt! :)

 

De sista månaderna har jag som de flesta vet haft väldigt mycket omkring mig och det på gott och ont. Några delar har jag inte kunnat styr över medan andra är helt mitt eget "fel" ¨då jag själv har startat flera projekt under hösten. Samtidigt är det så jag fungerar absolut bäst - när jag har liiite för mycket att göra. Då är jag som mest effektiv och handelskraftig.

 

Men nu, eller egentligen klockan 16.15 när jag gick hem för dagen, är det som allt har lättat i samma sekund och jag känner bara en stor glädje över att det äntligen är just tisdagen den 17 december och ingen annan dag. Och det för att idag är lite av ett målsnöre. Detta för att:

 

 

♥ Jag lyckades ta mitt BE-kort i fredags, något som jag började med i september och då gav mig fasen på att ta det innan jul - och det gjorde jag!

 

♥ Jag jobbade min sista dag på E.on inför julen och går nu på en ledig period därifrån!

 

Så idag är en glad dag och jag njuter av att kunna ha lite fri luft i mina veckor igen. Nu är det ju inte så att jag är helledig, jag jobbar fortfarande på ridskolan. Men det är stor skillnad på att jobba 60% jämfört med 110% och det ska verkligen bli skönt med några lugna månader innan jag förhoppningsvis kommer tillbaka till E.on. Men för nu känns det verkligen som jullov och lite ledig kommer jag minsann vara.

 

Dessutom har jag världens bästa vänner, en grym familj och en underbar pojkvän. Kan man begära mer? ♥

 

Den här bilden fotade jag med min mobil i all hast när Nisse och Bimi skulle hämtas in från hagen i söndags och jag kan inte låta bli att tokgilla den. Nog för att det är svårt att tro att det faktiskt var första advent och det borde ligga en decimeter snö på marken, medan det blåste storm istället. Men jag tycker om solljuset som strilar in i bilden, vyn med skogen i bakgrunden och mest av allt tycker jag om den lille solstrålen i högra hörnet. Gud vad jag har fastnat för honom ♥

Den 13 oktober gick jag från 18 till 19 år och firades av tre av mina bästa vänner med en lyxfika på stan på vårat favoritcafé och massor av tjejsnack som vanligt, hur mysigt som helst! I vanlig ordning diskuterades jobb, folk i vår närhet, framtid, lite hemlisar och en väldans massa häst såklart. Det är ungefär så våra konversationer brukar se ut när vi kommer igång alla fyra haha. När vi suttit och pratat en stund och fikat oss mätta på paj, kladdkaka och en snickersliknande kakbit plockade de fram ett litet kuvert till mig. I kuvertet låg ett slags presentkort som kompisarna själva knåpat ihop och som gav mig en kväll tillsammans med dem innehållandes middag och squash. Och då menar jag inte squash till middagen, utan att vi ska åka till Norrköpings squashcenter och testa på att spela just squash. Hur tokigt som helst ju, men jätteroligt! Själv har jag aldrig testat på den här lustiga sporten, men från vad jag har hört av min pappa och bror som spelar en hel del är det ganska klurigt. Så det blir minst sagt en rolig utmaning!

 

Och idag är det äntligen dags! Att försöka hitta en dag som passar fyra upptanga tjejer, hästtjejer dessutom - alla som är eller känner hästtjejer vet nog hur det är, har inte varit enkelt. Men så nu, snart två månader senare har vi lyckats få ihop det och det ska bli jätteroligt! Ni skulle se vår gruppkonversation på sms, taggade tjejer haha! Nu är vi på väg! :)

Ja ni, rubriken beskriver verkligen mina sista jobbveckor fram till jul nu. Jösses säger jag bara. Förra veckans hets verkar hänga kvar och den här tisdagen bjuder till exempel på 13 underbara timmar med jobb. Jätteroligt, verkligen... Nästan så att jag är glad över att min kropp har kvar sitt autopilotläge (som användes flitigt för ett par år sedan när jag egentligen borde lyssnat på kroppen och tagit det lugnt) och att det har slagit till igen. Jag vet att det egentligen inte är något positivt, men att ge upp finns inte i mitt ordförråd så jag kör på och räknar ner dagarna. Det är ju trots allt bara åtta sådana här dagar kvar. Och jag ska inte klaga, jag har ju jobb för sjutton!

 

Sen jag skrev i lördags har jag hunnit pilla ihop årets första lussekatter, jobba lite mer, träna, tagit mig igenom den nästan tre timmar långa första Hobbit-filmen tillsammans med Adam (den var jättebra, men tre timmar är lång tid för rastlösa mig) och rida Nisse igen. Den här gången åkte vi in till jobbet och red i ridhuset och det klarade han galant. Dessutom red vi lösa för forsta gången, alltså utan longerlina som säkerhetsåtgärd, och även det gick utan problem. Dutti bebis! (: Imorgon är det dags att prova igen och som vanligt är det spännande att se hur det går. I söndags visade han upp lite humör, den lille mannen. Han blev nämligen lite småsur när han inte fick som han ville och tjurade och gick emot lite. Men det släppte snart och sedan var han som vanligt igen. Så det är verklign dag för dag som verkar gälla med lille Nils haha!

 

Nu väntar tre timmars lektioner på ridskolan innan jag äntligen får åka hem vid halv tio och totaldäcka i min säng, för det är precis vad jag kommer göra. Åka hem, duscha, äta och sooova. Längtar så smått om jag ska vara helt ärlig, tur att jag tycker det är roligt att ha lektion!