Såhär otroligt duktig har Nisseman varit idag - 68,15% i LC:1 och 66,38% i LB:1, helt otroligt att vi lyckas med det på vår första dressyrtävling! Som grädden på moset har han betett sig exemplariskt hela dagen, fina killen ♥

 

Mer info kommer när vi återhämtat oss, vi är helt slut efter dagen hihi :)

 

Det finns bara tre ord som kan beskriva clinicen med Patrik igårkväll - helt jäkla fantastiskt! Jag skulle kunna skriva i dagar och berätta vad han sa, gjorde, hur hästarna betedde sig och hur hela jag var fylld av ett stort lyckorus hela kvällen, men det känns överflödigt. Det räcker med att jag berättar hur inspirerad jag är att utbilda det lilla, söta monstret till häst jag har på jobbet och säger att jag satt som klistrad på läktaren. Det var helt enkelt underbart, häftigt, inspirerande och helt jäkla Amazing. Kärlek till Patrik Kittel och hans syn på hästar och ridning!

 

 

Jag har en bra och en dålig nyhet på Nissefronten. Den bra är att han sedan i måndags är ren från 1,5 veckors hälta (wiiiieeeee!!) och ridbar, vilket också gör att vi kommer iväg till VRF på söndag som ett plus i kanten. Den dåliga nyheten är att han har förvandlats till en edsprutande drake. Herre j*vlar vilket humör han har visat både i förrgår och igår när jag ridit och vad han har exploderat!

 

I onsdags tänkte jag mjukstarta ridningen med ett lugnt joggingpass i ridhuset för att känna igenom honom ordentligt och få en bra start och känsla inför söndag. Jo tack. Det tog 35 minuter i skritt innan Nisse slappnat av och lyssnade på mig åtminstone lite. Innan dess hade han tjurat, hetsat, sagt emot och varit allmänt styrig innan vi till slut kom överrens. På vägen dit testade han också en ny teknik att slippa undan arbetet, att vända med yttersidan påkopplad var nämligen helt onödigt enligt Nisse. Därför sa han "Jag testar att ställa mig på bakbenen och skrämma matte så kommer jag undan!" Jag höll dock inte riktigt med om den idén och vi var faktiskt ganska osams ett tag innan han gav sig. Skönt nog kunde vi avsluta som vänner i alla fall och då kändes han riktigt fin en stund.

 

Igår stod istället dressyrträning för Cissi på schemat och jag trodde onsdagens problem var undanstökade och glömda. Men där hade jag fel. Nästan direkt började han på samma sätt med att lätta framtill och när jag sa till honom, och vågade göra det lite mer bestämt när Cissi var med, tog det hus i helvete rent ut sagt. Nisse sa f*uck you! och gav mig ett rejält bakutsprång följt av en riktig rodeobock och jag kan lova att det var två millimeter från att jag gjorde ett magplask på marken. Jag har nog aldrig varit så nära att ramla av men lyckats klamra mig fast förut. Varken jag eller Cissi kunde hålla oss för skratt just då utan började båda asgarva, det såg ju säkert jättekul ut när långa jag flög som en vante. Men sedan var det snabbt allvar igen för det där är verkligen inget han får göra till en vana. Nog för att han kan protestera någon gång ibland, det gör alla hästar, men att stå på bakbenen och fara runt är inte okej. Resten av passet bestod sedan av att avvärja liknande utbrott blandat med stunder där han gick som en klocka. Min lilla bängbula.

 

Ja ni, det här känns ju lovande inför söndagens dressyrdebut haha! Men vi har ju två dagar till på oss att få lite fason och idag ska han få slippa ridhuset och komma ut och röja av sig i skogen, det känns som att det kan behövas ;)

 

Idag är det på dagen sex månader sedan du och jag blev vi och ingen är lyckligare över det än jag.  Vem hade kunnat tro det efter en snabb träff i stallet och en fika med sällskap utan knappt ett ord till varandra skulle leda till något som gör mig så lycklig,  varenda dag. Men något klickade ändå där och då och aldrig har en vänförfrågan på facebook gjort mig så glad, eller så pirrig i magen...

 

Min bästa, finaste, härligaste, älskade knäppis, vad vore jag utan dig? Jag är så fruktansvärt himla glad att jag har dig ♥♥♥

 

Måndag, ny vecka, och jag är fylld av energi från gårdagen! Sov hos Adam natten till igår och efter en sovmorgon tog vi dagen som den kom i mystakt. Först åkte vi ut till juskön och tog hand om Anettes hästar under ett par timmar, sedan stod Nisse på tur innan vi landade hemma hos Adam igen, lagade mat och slappade i soffan hela kvällen. Med undantag för en biltur runt hela stan för att Adam skulle hitta en speciell sorts vaniljglass. Min bästa knäppis, gud va jag älskar honom ♥

 

Åh om ni visste vilken vecka, eller framförallt helg, jag har framför mig! Jag har massor roligt inplanerat och jag tror den här veckan kommer gå på ett kick!

 

Helgen får som sagt ett extra stort plus. På fredag ska jag nämligen först klippa mig (ja, jag ser fram emot det haha!) sedan jobba några timmar för att på eftermiddagen styra bilen mot Västervik där jag och mamma ska gå på en clinic för ingen mindre än Patrik Kittel - hur häftigt?? Som jag skrev igår - dressyrnörden i mig vill massor och jag är sååå glad över att få göra det här på fredag :) Efter en övernattning hos mormor och morfar ska lördagen spenderas på en vernissage där min kusin ställer ut tavlor hon gjort i sitt gymnasiearbete. Jag har aldrig varit på en sådan tillställning förut och att det är min egen kusin som målat gör det extra roligt. Från vad jag har hört ska hennes tavlor dessutom vara riktigt fina, spännande! Under kvällen åker vi hem till Norköping igen och då är det förhoppningsvis dags för tävlingsfix för min och Nisses del för att sedan åka till Vikbolandets pay and ride på söndag. Om sträckningen gett med sig vill säga, och det håller jag både tummar och tår för!

 

Nej ni, nu är det dags att starta upp den här veckan och det ska jag göra med att lina Nisse i ridhuset för att se hur han rör sig. Jag tycker att han har känts och rört sig bättre och bättre efter varje promenad så jag är lite spänd på vad longeringen ger för utslag. Tyvärr tror jag att det är lite för mycket att hoppas på att han ska vara helt ren, men det återstår att se. Han var hyfsat jobbig när jag och Adam promenerade med honom igår, mer i luften är på marken stundtals och slängde sig för minsta småsak, så han behöver komma igång nu ;)

 

Ååååh det kliar i fingrarna på mig när jag tänker på att tävlingssäsongen snart drar igång! Det är riktigt länge sedan jag tävlade ordentligt och jag kan inte vänta tills jag får spendera sena kvällar i stallet med o packa, duscha hästen, putsa utrustning och fläta man och svans. Bara göra allt i sådant riktigt topptrim. Dressyrryttaren i mig vill komma ut, och det nu.

 

Igår var en sådan dag när jag inte kunde sluta tänka i träning- och tävlingsbanor och planerade outfits och ritter hela dagen. Drömmar har jag många och stora så för att stilla mina tankar lite provknoppade jag Nisse innan vi gick ut på kvällspromenad. Jag har bestämt mig för att lära mig göra ordentliga flyingeknoppar (har aldrig rullat med fast snodd förut) så det är bara att öva. Under tiden jag flätade och pysslade stod Nilsen som ett ljus på gången och halvsov,  så skönt tyckte han det var gullisen. Resultat av knopparna blev minst sagt förvånande. Borta var det lilla bustrollet med spretig man och päls och framför mig stod en riktigt dressyrkille. Så. Himla. Snygg. Plötsligt blev det en riktigt häst av honom! 

 

Jag tror till och med att Nisse kände sig lite extra snygg under promenaden när vi kom ut. Som han visade upp sig hihi :)

 

Jaha, så har det kommit, det första bakslaget och det med en skada. Eller skada och skada, troligen har Nisse dragit på sig en sträckning bakom armbågen vänster fram efter att ha lekt i hagen. Han och en av hans bästa lekkompisar Prisse är allt annat än lugna när de sätter igång och far runt som troll i leran, vilket också gör att de får en del smällar och halkar. Och halkat är precis vad jag tror att han har gjort, antagligen har han lekt lite för hårt (som vanligt...), kommit galopperandes i hagen och så har leran under frambenet inte varit tillräckligt hård att ta fäste i, därför glidit undan, och så har benet sträckts ut lite för mycket. Ungefär som när man halkar på en isfläck. Jag tror inte att det är en jättefarlig sträckning, men ändå tillräckligt för att han ska vara halt och störas av den. Stackars lilla grå ♥

 

Det här har tvingat oss att lägga träningen på hyllan i snart en vecka och dagarna spenderas istället med rehab genom långa promenader, stretching, täckning och massage för att få igång blodcirkulationen ordentligt. Igår var vi ute 50 minuter i skogen för att bli varma och när vi kom hem till anläggningen han faktiskt mycket bättre och betydligt mjukare i musklerna än i torsdags, så det känns ändå positivt även om det är tråkigt att han är oren. Det kunde trots allt ha varit bra mycket värre :)

 

Kruxet blir bara att hålla grabben lugn under rehabtiden. Eftersom han måste gå ensam i hagen för att inte leka med någon kan han bara vara ute halvdag, och det är ingen höjdare enligt Nisse. Boxen blir upp och ned vänd och han skriker hjärtskärande i stallet, även om han har kompisar precis bredvid. Och det här med att inte få jobba fysiskt sätter sprätt på hans redan överaktiva hjärna och rastlöshet. Inte alltid jätteroligt kan jag lova. Gårdagens promenad tog 40 minuter av 50 innan han slappnade av ;) Därför är planen att från och med idag öka till två promenader per dag så han får rasta av sig lite mer. Tror det kan hjälpa något i alla fall.

 

Så här står vi idag. Promenerar oss friska och myser massor i stallet. Inte optimalt med tanke på att vi är anmälda till pay and ride'n nästa söndag och verkligen behöver trimma. Men som sagt, det kunde ha varit mycket värre och tävlingar finns det andra chanser till! :)

 

 Gårdagens inte allt för nöjda kille. Här hade vi promenerat, stretchat, masserat och borstat. Allt medan han otåligt gick fram och tillbaka. Knasbollen!

 

 

Så dags vaknade jag i morse och kände mig totalt utvilad, tänk vad två nätters ordentlig sömn kan göra när man är van att inte sova sådär jättemånga timmar, så skönt att ta igen lite :) Sedan dess har jag ätit en långfrukost, duschat, plockat lite hemma och bara tagit det lugnt. Lyxigt.

 

Idag är jag i vanlig ordning onsdagsledig men som alltid är schemat fullspäckat ändå. På dagens to do-list står fotojobb, lastträning an Nilsen, lunch ute med mamma (fast det vet hon inte än hihi) och avhämtning av mina skoinlägg som jag nämnde igår. Varför känner jag mig som en pensionär varje gång jag pratar om inläggen haha? På tal om fotojobb förresten, hela den här veckan blir lite utav en fotovecka roligt nog! Igår stod jag nämligen med kameran i högsta hugg för att knäppa lite nulägesbilder på Lotta och hennes häst, idag och imorgon är det min chefs unghästar som ska få agera linslusar och på söndag ska ungdomssektionen fotograferas för att kunna göra presentationsbilder till ridskolan. Vi håller faktiskt på att fota oss igenom all personal och alla ansvariga på ridskolan just för det här syftet och sedan samla alla  bilder på anslagstavlan Så himla roligt!

 

Nu är det hög tid för mig att smita iväg, håll tummarna för att solen orkar ta sig igenom molnen och att Nisse står lika snällt i transporten som han gjorde igår! :)

 

 

Så fort jag får in nästa lön på kontot, februarilönen med andra ord, piper jag iväg till Hööks och köper med mig dessa godingar hem! Plånboken kommer antagligen gråta blod över mitt skoval, men mina älskade (läs: hatade) problemfötter kommer bli desto gladare så jag känner att det är väl värt den investeringen. För två veckor sedan var jag nämligen hos en ortoped för att kolla upp just fötterna och blev därifrån direkt skickad till en "vad det nu heter" för att göra inlägg till skorna. Dessa ska sedan tydligen stabilisera upp mina fossingar som tydligen inte alls mår så bra och vrister vrider sig åt helt fel håll, efter att jag pungat ut 1700 :- vill säga. För två plast- och gummibitar, rena rånet om ni frågar mig haha.

 

Men men. Vad gör man inte för att må bra och kunna hänga i stallet så mycket som möjligt, för att inte tala om att klara av jobbet utan att halta fram som jag oftast gör i vanliga jodphurs. Det är lika bra att gå all in och fixa bra grejer som fungerar. Och sedan jag köpte mina Ariatchaps har jag varit sugen på att utöka Araiatfamiljen med tillhörande skor. Hur bra är det inte då att dessa är så pass funktionella och berömda? Åååh snälla lönen kom nu!

 

Ju mer Nisse går framåt i utvecklingen desto roligare är det att dokumentera förloppet och se framstegen. Därför har jag nu en trogen följeslagare med mig till stallet så fort tillfälle finns - nämligen min kamera. Sedan 2008 har jag fram till vintern 2013 fotat med en Nikon D60 men valde nu att byta upp mig till en 5200 som bevisligen är både modernare och lättare att fota med på många sätt. Dessutom har den ett stort plus i att den även har filmfilmfunktion i HD vilket har blivit lite av ett favoritdrag hos mig. Nu vill jag filma allt hela tiden hihi :)

 

Men! Att filma mycket betyder också att man för med mycket onödigt som jag skulle vilja klippa bort, och det är där ni kommer in mina vänner. Jag behöver tips på bra (och gärna gratis eller hyfsat billiga) redigeringsprogram som är nedladdingsbara till min bärbara dator, dock inte iMovie eftersom jag inte har en Mac.

 

Så bomba mig med förslag nu så kan jag lova bra mycket filmer här på bloggen på den lille grå killen :)

 

Godmorgon på er! Klockan är tjugo i åtta och jag äter frukost för att tagga igång ibför helgens första jobbdag utav två, med blandade resultat. Det är nämligen totalt skitväder rent ut sagt och utanför köksfönstret vräker det ner någon blandning av regn och snö i blåsten. Jättemysigt faktiskt, eller? 

 

Men men,  nu kan jag ju inte rå på vädret så det gäller att lägga det åt sidan och göra det här till en grym dag ändå. Jag tycker trots allt om att jobba helg och efter att ha fått sova bredvid min bästa har jag laddat med massor energi. Dessutom blir har jag en inplanerad kompisdejt ikväll med Tessan som jag inte träffat på hur länge som helst så dagen går säkert fort. Nu - hoppa i ridkläderna,  åka till jobbet och morgonfodra och sedan utsläpp, hur i all världen jag nu ska lyckas få ut de stackars hästarna i stotmen... ;)

 

Sötaste lilla grå efter en markarbetsträningen i veckan. 

 

Hej hörreni! Long time, no see, jag vet, och det var verkligen inte meningen. Särskilt inte med tanke på att jag har vettiga saker att skriva om just nu och som faktiskt är både roliga och intressanta. Men men, bara att köra på nu då!

 

Som jag skrev för ett tag sedan är det nu full fart framåt som gäller och vi tränar på så gott vi kan på hemmaplan. Mitt mål är att rida två träningar i veckan, helst en utav varje inriktning, för att få så mycket hjälp framåt som möjligt och maxa prestationen. Förra veckan bjöd ju på två dressyrträningar medan den här innehåller en markarbetsträning och en med dressyr och det gäller att jag lägger upp en plan för varje vecka för att få så varierad aktivitet som möjligt. Den här veckan ser till exempel ut som följande:

 

Måndag - Löpträning för hand i skogen

Tisdag - Ridhuspass på egen hand med dressyrjobb (han var sååå fin :) )

Onsdag - Markarbets/hoppträning för Cissi

Torsdag - Dressyrträning för Cissi

Fredag - Uteritt

Lördag - Lugnt ridhuspass med bomjobb

Söndag - VILA

 

Idag var det med alltså träning för vår del och summa summarum är jag hur nöjd som helst med Lilleman. I ridhuset hade vi byggt upp en fyrstuds, en S-båge av bommar och en linje med travbommar fram till ett koppelräck. Av det här red vi sedan olika banor med mycket lydnadstänk och började introducera galoppbyten över bommarna. Svårt sa Nisse till en början men efter en stund började han tänka ordentligt och försökte sig faktiskt på byten flera gånger, duktig! Vi fick också med oss en hemläxa från Cissi att träna på, eller mest jag egentligen. Jag måste nämligen komma upp ur sadeln och ha mera tänk mot lätt sits genomgående, tvärt emot hur jag red Zäta, för att ge Nisse mera frihet och utrymme. Så fram till nästa hoppträning är det bomjobb utan någon rumpa i sadeln som gäller, ryttartrim med andra ord ;)

 

 

Nja... men på ett ungefär i alla fall! Den här videon är snart en månad gammal och vi har kommit ännu lite längre sedan den filmades, men den duger som framstegsfilm och för att ha något att jämföra med. Egentligen är det inte klokt när jag tänker på det, såhär dags i december var det bara inövning av uppsittning, start och stopp som gällde och jag var aldrig riktigt säker på om jag skulle få sitta kvar eller tugga ridhussand under ridpassen, haha. Idag rider vi "på riktigt" i alla gångarter och tränar regelbundet. Min fina lilla grå, han är så otroligt ambitiös, positiv och rolig att jobba med. Att tre månader kan göra sådan skillnad. Lilla stjärnan ♥

 

Något jag själv tycker är väldigt intressant är småsaker som gör varje häst till en egen individ. Det kan vara en speciell täckning på ben eller ansikte, ett inlärt beteende eller små hyss och påhitt som man älskar och hatar på samma gång. Sådant som gör varje häst speciell. Därför får ni nu fem snabba om Nisseman som ni kanske inte visste tidigare :) 

 

1. Kärt barn har många namn. Nisse heter egentligen D'artiqan X, men kallas för Nisse, Nils, Lilla grå, trollunge, snorunge (sen han var förkyld haha) och Dartanjang - av de som inte kan uttala D'artiqan.

 

2. När han står i duschspiltan är han bara lugn om han får stå med båda hovarna på tröskeln och speja ut över stallet. Tänk er Simba på lejonklippan i lejonkúngenfilmen, ungefär så ser han ut.

 

3. Nisse är ett riktigt charmtroll. Sedan han kom till jobbet har han blivit nästan alla lektionsryttares favorit enbart genom att de har sett honom i hagen eller i boxen och gullat med honom där. Men jag förstår dom, han är bra söt hihi.

 

4. Han är en riktig skitgris i boxen! Att mocka hos Nisse är ett lika stort projekt varje dag och det händer ofta att de andra i stallet klagar ljudligt på honom ;) Nu tror jag dock att jag har hittat något som fungerar, nämligen att blanda torv och spån ovanpå en torvbädd.

 

5. Nisse skulle kunna vara Emil i Lönnebergas hemliga tvillingbror. Så många hyss och idéer som han har har jag aldrig tidigare mött en häst som haft. Nog för att Zäta var pillig han med, men Nils tar priset med god marginal.

 

Ledig onsdag betyder tid över till att göra allt som jag prioriterar bort under de andra veckodagarna och idag har varit en ordentlig fixardag. Jag har ringt till en läkare jag blev hänvisad vidare till efter att ha varit hos en ortoped i måndags för att kolla upp min fot och min hand, gjort banksysslor, städat bombnedslaget jag kallar mitt rum (åååh hatar kaos!), fått hjälp av mamma med försäkringsbolaget och försökt planera min framtid någorlunda. Det sistnämda tog ca två timmar och gjorde mig bara mer osäker... Varför ska det finnas så många valmöjligheter? Det blir så jobbigt när huvudet säger en sak och hjärtat en annan. 

 

Även i stallet har jag styrt och fixat en hel massa. På vägen dit hoppade jag in på Clas Ohlson och handlade några små nyttosaker som behövdes för att få ordning på mina och Nisses saker och jag säger bara bästa CO! De har ju nästan allt man kan tänkas behöva och öppnar dessutom redan klockan 08, perfekt för morgonpigga häst människor som mig! Väl i stallet tog jag tag i att rensa och städa mitt skåp, ryktväskan och Nisses lådor med täcken, boots, extragrejer och liknande. Sedan satte jag igång att vårstäda genom att plocka undan broddar, termobyxor och mössor. Håll tummarna med mig nu så att det verkligen blir vår bara. Sist knöt jag om några hönät och tejpade dem ordentligt med namn innan jag tog in lilla grå från hagen. 

 

Idag stod uteritt med mycket underhållsarbete på schemat för Nisse efter gårdagens dressyrträning och som uppladdning för morgondagen. Jag lyckades också få till ännu en premiär - nämligen ensamridning. Jag var inte direkt orolig för att han skulle strula när vi gav oss iväg utan sällskap, då hade jag ju inte gjort det, och jag gjorde rätt i att lita på honom. Min stjärna fortsätter briljera och klarade sig ensam alldeles utmärkt trots läskiga lösa hundar. Stolt matte! :)

 

Det känns som att det var väldigt länge sedan jag skrev ordentligt om Nisse, senast var ju när han precis dragit på sig två ganska fula sår varav det ena var en hovspricka. Som tur var läkte det både fint och fort och han hade inga som helst men av det. När jag var i Tandådalen över sportlovet hade han ju vilovecka och när jag kom hem igen var han riktigt fräsch och fin. Snuvan och hosta han dragit på ett tag var då helt borta och han kändes mogen i psyket när han hunnit smälta det vi jobbat med sista tiden. Det var alltså precis vad han behövde :)

 

Igår kunde vi lägga en ny erfarenhet till vår meritlista - uteritt i mörker. Efter jobbet begav vi oss ut i en kolsvart skog med Bella som handhäst tillsammans med Rebecka på Mimmi och min lilla stjärna fortsätter att imponera! Han sa inte ett ljud om mörkret och våra pannlampor som guppade upp och ned utan skötte sig precis lika fint som vanligt i skogen. Den dagen han gör något riktigt tokigt kommer jag bli väldigt förvånad, så bra som han sköter sig nu...

 

Nu är det full fart framåt som gäller igen! Vi har massor spännande inplanerat, till exempel två dressyrträningar den här veckan, den första idag och den andra på torsdag. Ordentligt dressyrtrim är det som gäller från och med nu, blandat med varierat arbete såklart, men jag har gjort något småbusigt hihi. Jag har nämligen råkat klicka på lite knappar i TDB och anmält oss till vår första tävling på bortaplan! Den siste mars åker vi till Vikbolandet och rider två klasser på en pay and ride, sååå spännande :) Det känns som ett alldeles lagom första äventyr och jag är fruktansvärt taggad och spänd på att se vad vi går för och var vi är om en månad. Spännande som sagt!

 

Nu måste jag rusa. Gymmet står först på schemat innan det blir stall och sedan jobb fram till 21:30. Let's do this! :)

 

 

 

Innan jag kommer till saken måste jag bara klaga av mig lite, för jag är sååååååååååååå avis på alla lyckliga häst människor som får spendera helgen i Göteborg och Scandinavium och hänga på underbara Göteborg Horseshow, jag får det nämligen inte... buhuuu :( Planen var att jsg precis som förra året skulle ha åkt med gänget från Stall Lilla hageby. Dock lyckades vi blanda ihop datum och helger sa jag nej i tron om att jag var i Tandådalen, vilket jag ju inte är, och sedan var det för sent. Som sagt - buhuuu! Men jag har det ganska bra ändå, just nu sitter jag nämligen i Tele 2 arena och väntar på att få höra Avicii spela, det är verkligen inte fy skam det hihi! :)

 

Aja, för att komma till saken har det varit fullt ös i veckan för min del vad det gäller hästar. Nickan, Nisses ägare, är nämligen i gbg och lever livet så jag är hästvakt. Och vet ni vad det betyder? Jo att jag äntligen har min fina Mimmsa hos mig igen! Hon och Bella har fått flytta in till jobbet en vecka för att jag ska få ihop det med två extra hästar och det är så himla roligt. Nog för att det är lite knivigt art hinna med tre hästar, jobb och fritiden men det är väl värt det. Känslan när jag satt upp på Mimmi i onsdags var bara så hemma. Jag älskar det ♥

 

Med andra ord har det varit en fullspäckad vecka och än är den inte slut. Imorgon väntar jobb 8-17, sedan årsmöte med klubben 17-19 och däreftet muskelpump på gymmet. Och så tre hästar på det inklusive lite fotojobb. Puh, tur att jag har snälla vänner som hjälper och hänger med mig imorgon ;)

 

Men vad gör man inte för sina favoriter? Det finns trots allt inte mycket som kan hålla mig borta från att köra ihop dagarna fullständigt om det innebär att jag får vara med de jag älskar ♥

 

Och som vanligt är inte tekniken på min sida,  big surprise... så vi får klara oss utan bild i inlägget idag!