» Fem snabba om Nisse
Något jag själv tycker är väldigt intressant är småsaker som gör varje häst till en egen individ. Det kan vara en speciell täckning på ben eller ansikte, ett inlärt beteende eller små hyss och påhitt som man älskar och hatar på samma gång. Sådant som gör varje häst speciell. Därför får ni nu fem snabba om Nisseman som ni kanske inte visste tidigare :)
1. Kärt barn har många namn. Nisse heter egentligen D'artiqan X, men kallas för Nisse, Nils, Lilla grå, trollunge, snorunge (sen han var förkyld haha) och Dartanjang - av de som inte kan uttala D'artiqan.
2. När han står i duschspiltan är han bara lugn om han får stå med båda hovarna på tröskeln och speja ut över stallet. Tänk er Simba på lejonklippan i lejonkúngenfilmen, ungefär så ser han ut.
3. Nisse är ett riktigt charmtroll. Sedan han kom till jobbet har han blivit nästan alla lektionsryttares favorit enbart genom att de har sett honom i hagen eller i boxen och gullat med honom där. Men jag förstår dom, han är bra söt hihi.
4. Han är en riktig skitgris i boxen! Att mocka hos Nisse är ett lika stort projekt varje dag och det händer ofta att de andra i stallet klagar ljudligt på honom ;) Nu tror jag dock att jag har hittat något som fungerar, nämligen att blanda torv och spån ovanpå en torvbädd.
5. Nisse skulle kunna vara Emil i Lönnebergas hemliga tvillingbror. Så många hyss och idéer som han har har jag aldrig tidigare mött en häst som haft. Nog för att Zäta var pillig han med, men Nils tar priset med god marginal.
» Fix - och trixdag
Ledig onsdag betyder tid över till att göra allt som jag prioriterar bort under de andra veckodagarna och idag har varit en ordentlig fixardag. Jag har ringt till en läkare jag blev hänvisad vidare till efter att ha varit hos en ortoped i måndags för att kolla upp min fot och min hand, gjort banksysslor, städat bombnedslaget jag kallar mitt rum (åååh hatar kaos!), fått hjälp av mamma med försäkringsbolaget och försökt planera min framtid någorlunda. Det sistnämda tog ca två timmar och gjorde mig bara mer osäker... Varför ska det finnas så många valmöjligheter? Det blir så jobbigt när huvudet säger en sak och hjärtat en annan.
Även i stallet har jag styrt och fixat en hel massa. På vägen dit hoppade jag in på Clas Ohlson och handlade några små nyttosaker som behövdes för att få ordning på mina och Nisses saker och jag säger bara bästa CO! De har ju nästan allt man kan tänkas behöva och öppnar dessutom redan klockan 08, perfekt för morgonpigga häst människor som mig! Väl i stallet tog jag tag i att rensa och städa mitt skåp, ryktväskan och Nisses lådor med täcken, boots, extragrejer och liknande. Sedan satte jag igång att vårstäda genom att plocka undan broddar, termobyxor och mössor. Håll tummarna med mig nu så att det verkligen blir vår bara. Sist knöt jag om några hönät och tejpade dem ordentligt med namn innan jag tog in lilla grå från hagen.
Idag stod uteritt med mycket underhållsarbete på schemat för Nisse efter gårdagens dressyrträning och som uppladdning för morgondagen. Jag lyckades också få till ännu en premiär - nämligen ensamridning. Jag var inte direkt orolig för att han skulle strula när vi gav oss iväg utan sällskap, då hade jag ju inte gjort det, och jag gjorde rätt i att lita på honom. Min stjärna fortsätter briljera och klarade sig ensam alldeles utmärkt trots läskiga lösa hundar. Stolt matte! :)
Dagens shopping - En sprayflaska till pälsglans, permanent märkpenna, eltejp, två förvaringsboxar för småsaker och broddverktyg och en minde förvaringsbox till broddarna. Den ligger nu i den stora boxen med verktygen. Som sagt - CO har allt man kan behöva hihi!
» Mörkerpremiär
Det känns som att det var väldigt länge sedan jag skrev ordentligt om Nisse, senast var ju när han precis dragit på sig två ganska fula sår varav det ena var en hovspricka. Som tur var läkte det både fint och fort och han hade inga som helst men av det. När jag var i Tandådalen över sportlovet hade han ju vilovecka och när jag kom hem igen var han riktigt fräsch och fin. Snuvan och hosta han dragit på ett tag var då helt borta och han kändes mogen i psyket när han hunnit smälta det vi jobbat med sista tiden. Det var alltså precis vad han behövde :)
Igår kunde vi lägga en ny erfarenhet till vår meritlista - uteritt i mörker. Efter jobbet begav vi oss ut i en kolsvart skog med Bella som handhäst tillsammans med Rebecka på Mimmi och min lilla stjärna fortsätter att imponera! Han sa inte ett ljud om mörkret och våra pannlampor som guppade upp och ned utan skötte sig precis lika fint som vanligt i skogen. Den dagen han gör något riktigt tokigt kommer jag bli väldigt förvånad, så bra som han sköter sig nu...
Nu är det full fart framåt som gäller igen! Vi har massor spännande inplanerat, till exempel två dressyrträningar den här veckan, den första idag och den andra på torsdag. Ordentligt dressyrtrim är det som gäller från och med nu, blandat med varierat arbete såklart, men jag har gjort något småbusigt hihi. Jag har nämligen råkat klicka på lite knappar i TDB och anmält oss till vår första tävling på bortaplan! Den siste mars åker vi till Vikbolandet och rider två klasser på en pay and ride, sååå spännande :) Det känns som ett alldeles lagom första äventyr och jag är fruktansvärt taggad och spänd på att se vad vi går för och var vi är om en månad. Spännande som sagt!
Nu måste jag rusa. Gymmet står först på schemat innan det blir stall och sedan jobb fram till 21:30. Let's do this! :)
» Sneak peak av några ovisade...
Nu är det ganska länge sedan, men en måndag när jag hade planerat att rida ut var det sådär perfekt vinterväder att jag bara var tvungen att be mamma följa med upp till fältet och fota. Snäll som hon är ställde hon upp och med hem i kameran kom en massa mysiga bilder :) Här kommer två sneakisar innan jag lägger upp resten senare i veckan!
Eftersom mitt Photoshop har klappat ihop (buhuuu :( ) är bilderna oredigerade och lite väl ljusa, men han är allt bra fin min lilla grå! ♥
Eftersom mitt Photoshop har klappat ihop (buhuuu :( ) är bilderna oredigerade och lite väl ljusa, men han är allt bra fin min lilla grå! ♥
» Ner som en pannkaka var det ja...
Åh varför ska hästar ha en förmåga att dra på sig de mest konstiga skador? När jag tog in Nisse igår upptäckte jag en hyfsat stor spricka i hoven på vänster bakben som går från toppen av hovväggen, över kronranden och upp i hovskägget. Då hade vi innan varit ute och promenerat i skogen under 45 minuter och hittat på diverse bus, som att plaska i vattenpölar, hoppa diken och klättra upp och ned på banken, utan att han visat det minsta tecken på problem. Vid en närmare titt var han turligt nog bara lite varm men inget öm och sprickan i sig såg "fin" ut, om nu en spricka kan göra det. För säkerhets skull valde jag ändå att lägga ett jodopaxomslag för att dra ut bakterier och för att skydda lite mot leran i hagen. När jag sedan fortsatte borsta tyckte jag att han var ovanligt smutsig på insidan av samma bakben och tog därför i ordentligt med borsten. Det skulle jag inte ha gjort. Benet for ut i en rejäl kospark och det visade sig att det fanns ett ganska fult sår mellan hasen och bakknät. Troligen har han blivit sparkad av någon i hagen då såret är format som ett snitt. Men med tanke på hur ont han hade när jag försökte undersöka honom och hur svullen han var förstår jag att han reagerade på borsten. Det krävdes tre personer för att försöka tvätta det och bli av med varet som runnit senare på kvällen...
Min gissning är att Nisse och hans hagkompisar lekt lite för hårt med varandra i hagen. De kan vara ganska brutala när de sätter igång och ingen är mer skyldig än någon annan. Otaliga gånger har han kommit in med bitmärken på halsen och rumpan (genom täcket!) men i grund och botten vet jag vilken retsticka han är så han har säkert gett tillbaka. Med andra ord tror jag inte att varken sprickan eller såret är något allvarligt egentligen, mer än att såret såklart gör ont just nu. Det ser nog bara värre ut än vad det är. För att vara på den säkra sidan fick han gå på linan idag så att jag skulle kunna se hur han rörde sig, men han fick bedömningen UA och var helt ren - skönt!
Så fort mamma kommer hem med bilen ska jag åka upp till jobbet och kolla till honom igen och lägga om omslaget på hoven. Jag tog stallet på morgonen idag eftersom jag är ledig och drog på ett par varv silvertejp utanpå klisterlindan för att få allt att hålla i hagen, så jag kan tänka mig att det behöver bytas nu.
» Tävlingsdebut 140209
Som ni vet har jag med hjälp av Lena börjat hoppa Nisse upsuttet lite smått och fram till i lördags hade vi gjort det totalt tre gånger, även om det kändes som mycket mer eftersom han gjort det så bra. Han har kännts positiv och ganska säker från första början och framförallt har han en bra vilja som jag tycker om.
På grund av det här kunde jag inte hålla mig när propositionen till klubbens träningstävling i hoppning kom upp - klart vi skulle vara med och skutta någon bebisbana! Sagt och gjort, jag anmälde oss till två stycken clear rounder på 40 cm (så pluttigt hihi) och efter det grubblade jag och var nervös i två veckor. Jag som aldrig blir nervös när tävlar ;)
Så kom söndagen och den stora dagen och jag hade en väldigt bra känsla efter lördagens hoppträning. Vi hade testhoppat en mindre bana utan problem och tidigare under veckan övat på att rida tillsammans med massor andra ekipage, även det gick smärtfritt. Så med det i ryggen gick vi in på framridningen, värmde upp och sedan var vi första ekipage i klassen. Och vad ska jag säga mer än att Nisse är värd en miljon guldstjärnor efter sin första tävling? Första rundan skuttade vi över 40 cm galant och det enda problemet var att vi blev lite vingliga ibland, men det visste jag ju redan sedan träningarna. Andra rundan lade vi därför upp till 60 cm för att få mer ordentliga språng och en riktig bana. Även det tog han med en klackspark och hoppade runt som att han inte gjort annat. Lite vingel här också, men annars en bättre galopp och fina språng. Dock får tyttaren minus för att jag hamnar lite för djupt i sadeln, men det får ju jag jobba på!
Jag är så himla glad över att det gick så pass bra som det gjorde i söndags.Sådär pirrigt glad! Målet när jag red in på banan var ju bara att komma runt två 40 cm clear rounder och att Nisse skulle tycka det var roligt. Så går han in och sätter två rena nollor varav en på 60 cm på sin första tävling. Amazing! :)) Min duktiga, duktiga bebis! Det ska bli så spännande att se vad det blir av honom ♥
» Från markbommar till 80 cm
Ett steg som vi nyligen påbörjat i Nisses utbildning är att hoppa uppsuttet, och hittills måste jag säga att han sköter sig otroligt bra! Enligt mig är hoppdelen å ena sidan den svåraste att lära ut (antagligen för att jag är en sådan dressyrtjej...) å andra sidan den lättaste så länge det är lågt och enkelt eftersom vi bara behöver "styra över" då. Dock har jag två stora fördelar i att Nisse än så länge är väldigt hoppglad och orädd och det faktum att vi får väldigt bra hjälp av min pojkväns mamma som är otroligt duktig på både unghästar och utbildning.
Nisse och jag har hunnit hoppa två pass för Lena och därimellan har vi själv jobbat på med bommar och markarbete, bland annat att hoppa på volt i longerlina. Det var nyttigt och effektivt, särskilt för mig som fick se hur han rör sig i sprången. När vi red vårt första riktiga hoppass hade vi tidigare bara jobbat med bommar på marken och vi startade därför med att travhoppa små saxar för att få en bra grund att stå på. Vi gick sedan vidare till en liten saxoxer och kunde så småningom även komma på den i galopp. Genom hela passet var han positiv och strävade framåt, men den lilla extra energin och avstampet kom först när det blev lite högre. Summa summarum - en väldigt bra förtsa hoppning uppsutten, speciellt med tanke på att vi bara fick ett stopp!
Pass nummer två innebar lite mer ordentlig hoppning och det red vi i lördags morse. Lena byggde upp en övning som var väldigt lik 5,5an och vi hoppade den på samma sätt. Kom över en travbom fram till ett hjälphinder och därifrån var det ett galoppsprång till huvudhindret ut. Helt klart min favoritövning när det gäller teknikhoppning därnhästen ska sköta sig själv. Under det här passet var Nilsen mer taggad från början och hoppade bra. Återigen var han positiv och tänkte hela tiden framåt och över hindret men blev istället lite vinglig. Många språng hamnade på högerkanten men det är sådant vi får jobba vidare på. Just nu är det viktigast att han tycker all form av träning är rolig, och med tanke på att vi avslutade med ett ordentligt hinder ut tror jag verkligen att han hade kul. Från markbommar till 80 cm på två pass är en grym utveckling tycker jag, och med det sista avstampet kan jag nästan lova att Nisse kände sig som en kung! :)
» Duktig häst...
Känslan när Nisses Back on Track-täcke ser ut såhär efter att någon låtit honom sova i det av misstag. Han ska inte ha det på sig mer än precis efter ridning eftersom det saknar gjordar, men det var det någon som missat på lördag kväll och på söndag morgon såg det ut såhär. Jätteroligt, bara att plocka fram symaskinen!
» Nyårsbilder del 2
Internet är igång igen och med det hoppas jag vara tillbaka med uppdateringen som vanligt. Vi kör igång direkt med del två av nyårsporträtten, fotograferade av Hillevi! :)
» Nyårsporträtt med Nisse
Som jag nämnde för ett tag sedan passade jag och Hillevi på att fotografera varandra med våra hästar på nyårsafton och trots att vädret var grått och ganska tråkigt blev det många fina bilder ändå, roligt nog. Det är ju inte det lättaste att tajma en otålig häst, grått väder (svårare ljus = större chans för oskärpa) och lite snålblåst ;) Här kommer några av mina favoriter, speciellt nummer fem av dessa, oredigerade och tagna av Hillevi :)
Förresten - vad tycks om den nya headern? :)
» Svettigt värre
Både igår och idag har Nisse gått två ganska hårda pass i ridhuset och gjort det med en härlig inställning! Han är riktigt ambitiös den lille grå och det är alltid kul att jobba med honom, även när han har sina kaosiga busdagar haha.
Igår tog vi tag i dressyrtrimmandet ganska ordentligt och genomförde ett lite knepigt men bra pass med mest krav hittills. Nu är det dags att börja jobba oss ifrån bebisridningen (va hårt det lät...) och bli vuxna och det påbörjades med jobb på mittvolten igår. Jag fick för första gången känna på lite ordentliga protester från Nisse men när allt stämde var min känsla helt grym - gud vad jag har saknat det, att få den där härliga ridkänslan som uppstår när allt klaffar.
Idag tränade vi istället på övergångar och framförallt galoppfattningar. Galoppen är något som jag har varit lite försiktig med tills nu och bara tränat på litegrann. Men nu ska vi ju som sagt sätta igång med hårdträningen och då kan vi inte smita undan längre... ;) Så galoppfattningar stod på dagens schema och för att summera dagens pass kan jag säga att vänsterfattningar var svåra, högerfattningar lätta och att det finns en väldigt stor galopp i grabben. En stor fördel! :)
Imorgon är det vila som gäller eller eventuellt lite lätt busarbete i ridhuset på kvällen när jag slutat jobbet. Nu är han så pigg och fräsch igen så det gäller att hålla kvar det och ha kul!
Svettig kille efter gårdagens pass. Självklart tycker han att han är snyggast i världen!
» 30 december
Så var julen och mellandagarna förbi och imorgon även hela 2013, vilken känsla! Otroligt mycket har hänt och just nu är jag så otroligt nöjd med mitt år.
Årets jul och juldagar har varit en galen blandning av totalt lugn och totalt kaos. Tillsammans med familjen och släkten fick jag några riktigt mysiga dagar med massor av god mat, skratt och galenskaper. Det är ju inte varje dag man får festa tillsammans med sin morfar och moster till exempel... ;) Kaoset har mest utspelat sig på jobbet, dumt nog. Men det har åtminstone gett mig nya erfarenheter som kan vara bra att ha i framtiden. Inget ont som inte för något gott med sig, eller hur?
Någon annan som har bidragit med både kaos och lugn är min häst, den lilla knäppisen. Nisse har nämligen visat en nygammal sida av sig själv som jag trodde att han hade växt ifrån, men där hade jag tydligen fel! Sedan jag skrev sist har han skött sig super i arbetet med ridning och den biten. Vi sköter numera uppsittningen ensamma och rider direkt utan att sitta fast i linan på volten först. Han har också börjat göra framsteg i galoppen och vi har provat på lite ridvägar, med blandade resultat. Med andra ord går han fort framåt just nu - superkul! :) Men! När han var yngre kunde han vara sådär riktigt tokbusig och omöjligt att få att sluta tramsa sig, och den sidan kom fram med råge igår. Herr Nilsson bestämde sig nämligen för att rymma ur boxen, ut ur stallet och rusa 15 varv runt hagarna i full galopp och sätta fart på alla kompisar som var ute. Det krävdes ungefär 10 personer för att få stopp på honom och han var riktigt nöjd där han galopperade med spetsade öron och bus i ögonen. Matte var inte lika nöjd haha. Då är det tur att han är söt, så charmen överväger :)
Idag fick han därför lösgaloppera med sina hagkompisar i ridhuset för att busa av sig, men det var u inte alls lika roligt som att springa utomhus så det fick inte riktigt den effekten jag hoppats på. Men men, det är bara roligt att han är glad och vi tog oss en ordentlig promenad efter för att göra av med lite mer energi.
Såhär mysigt hade vi det i skogen idag. Himla busunge! ♥
» Dan före dopparedan och duktig Nisse
Efter två intensiva men väldigt roliga jobbdagar på ridskolan är det dags att ta tag i det sista pysslet för årets julafton och därför sitter jag nu i köket och passar på en kola som kokar på spisen och försöker göra ungefär 14 saker samtidigt. Hur det går? Jättebra såklart!
Nejvars, jag har tro det eller ej ganska bra koll och är nästan helt klar med allt jag ska göra innan morgondagen, skönt nog. Alla klappar är inslagna, jag vet vad jag ska packa med mig, julgodiset är färdigt att lägga i burkar och tas med till släkten, jag vet vad jag ska ha på mig och jag har till och med hunnit förbereda lite av Nisses grejer till imorgon. Som att packa ett extra hönät han kan ha att mumsa på under dagen eftersom det inte blir så mycket tid i hagen.
På tal om Nisse förtjänar han en riktig guldstjärna för idag nådde vi ett av våra mål - nämligen att jag ska kunna sitta upp utan medhälpare och utan lina. Sååå duktig! :)) Egentligen kom det lite slumpmässigt då det inte fanns någon som kunde hjälpa mig idag med just uppsittningen och sedan lina oss ett par minuter innan vi rider lösa. Jag fick helt enkelt lösa situationen själv och tänkte att jag lika gärna kunde prova när han varit så fin i veckan. Så vi gjorde oss i ordning, gick upp till ridhuset och började i vanlig ordning med longering för uppvärmning och sadelcheck. Han var lika avslappnad som tidigare i veckan och då kände jag att det var lugnt. Hade han varit spänd eller nervös hade jag inte suttit upp ensam i ridhuset, av ren säkerhet, men nu var han lugn och med på noterna så det var bara att köra på. In med foten i stigbygeln - häng i sadeln - klapp och beröm - häng lite tyngre - mer klapp och beröm - sitt upp. Slappna av - sätta fötterna försiktigt i stigbyglarna - ta några provsteg - ingen explosion kom och sedan log jag bara stort resten av ridpasset. Han var så duktig! Tuffade på som ingenting och tyckte det var hellugnt att jag satt upp ensam och red iväg utan linan. Då var jag, och är fortfarande, en stolt matte kan jag lova! ♥
Imorgon får han en vilodag med promenad i skogen och självklart massor gott i julklapp! Julaftonsmorgonen ska i vanlig ordning självklart spenderas i stallet och har jag tur får jag till och med barbackamysa med min Zätaprick innan jag åker med familjen till Västervik för att fira med släkten. Äntligen börjar det sjunka in att det faktiskt är julafton imorgon.
En riktigt kass bild på Nisse och hans nya bästis - Lillen. De är lika finurliga och busiga båda två, men det är väl sant som man säger - lika barn leka bäst! :)
» Den lille solstrålen
Den här bilden fotade jag med min mobil i all hast när Nisse och Bimi skulle hämtas in från hagen i söndags och jag kan inte låta bli att tokgilla den. Nog för att det är svårt att tro att det faktiskt var första advent och det borde ligga en decimeter snö på marken, medan det blåste storm istället. Men jag tycker om solljuset som strilar in i bilden, vyn med skogen i bakgrunden och mest av allt tycker jag om den lille solstrålen i högra hörnet. Gud vad jag har fastnat för honom ♥
» D'artiqan X
Från och med i söndags har jag ett nytt projekt på gång som innebär en ny liten krabat att ta mig an - nämligen en kille vid namn D'artiqan X, eller Nisse som han är mer känd som i vardagligt tal hihi!
Nisse är roligt nog en av Mimmis tre avkommor och är en mysig men fruktansvärt finurlig grabb på fem år. För drygt två veckor sedan kom han hem till Nickan igen efter ett par månaders utbildning och från och med nu ska fortsättas att arbeta med och vidareutbildas. Med andra ord har han grunderna (dubbelt upp) och vi ska lägga på resten. Att jag skriver dubbelt upp beror på att Nisse faktiskt påbörjat sin utbildning en gång tidigare, men lyckades den gången skada sig ordentligt och blev stående ett år för rehabilitering. Därför fick allt göras om i princip från början den här gången och nu är han på gång igen. Fit for fight så att säga :)
Så i söndags var det dags att börja jobba och jag ska erkänna att jag var både förväntansfull och lite spänd på hur det skulle gå. Lite nervöst var det allt! Men efter lite strul med en kombination av sadeltvång och bus precis i början av passet som resulterade i en rejäl bockrunda utan ryttare runt hela ridbanan tuffade vi på som tåget. Till en början på volt, fastspända i en longerlina, och till slut även på en kort skrittur ute i det fria tillsammans med Bimi. Duktig kille! :) Att det sedan kostade mig mitt högra lillfinger fick det vara värt, det sitter ju trots allt kvar och är inte brutet haha. Troligen töjdes något ledband ut när han slet sig och drog tyglarna ur händerna på mig. Man släpper ju inte sin häst i första taget, men när han till slut reste sig efter ett par rejäla bockar var det omöjligt att hålla kvar utan att riskera större skador. Så Nisse fick nöjt busa iväg och jag har sedan dess haft lillfingret ihoptejpat med ringfingret för stöd ;) Inte det lättaste som hästtjej eftersom det blir klurigt med tygelfattningen, men jag testade att rida med tygeln ett snäpp längre upp i handen igår på jobbet, alltså mellan lång- och ringfingret istället, och det funkade ändå helt okej!
Idag är det dags för pass nummer två för min och Nisses del och idag är jag bara förväntansfull! Det ska bli riktigt roligt att få göra den här resan med Nisse och att få vara med från början. Har jag tur med att saker och ting klaffar kommer jag ha honom på heltid ett tag framöver och betydligt närmare än nu. Men det återstår att se och jag får ta en sak i taget och vänta helt enkelt, även om jag är fruktansvärt dålig på det. Först och främst - fokus på dagens ridpass! :)
Instagrammat från i söndags. Liten Nissepojke och glad ryttare!
