Nog för att jag är morgonpigg i vanliga fall, men nu när jag har varit hemma och gjort ingenting i flera dagar är det värre än vanligt. Jag har svårt att somna på kvällarna och svårt att sova på mornarna. Underbart... Så idag när Adam åkte till jobbet 06.30 hade jag redan varit vaken en stund och när han gick hemifrån var det helt omöjligt att somna om, så det var bara att gå upp och pallra sig iväg hemåt.

 

Då är frågan vad jag ska sysselsätta mig med idag? Först på schemat står att följa med Emma till Nisse och det kommer väl göra ungefär hela min dag hihi :) Idag har vi planerat in lite småhoppning så det ska bli spännande att se honom hoppa uppsuttet från marken för min del. Jag hoppade honom själv i lördags och då gjorde han  mycket bra ifrån sig, så länge jag också skötte mig. Men det är egentligen bara bra - jag uppskattar hästar som ger tillbaka det de får av mig som ryttare!

 

Innan dess ska jag fortsätta jakten på de perfekta jeansshortsen till sommaren. Nu när jag har gått i "vanliga" kläder i flera dagar och i brist på annat att koncentrera mig på har jag blivit lite shoppingsugen. Roligt för mig, men mindre bra för plånboken haha. Aja, jag tröstar mig med att jag får shoppingryck två, tre gånger om året kanske, så det är nog inte så farligt ändå ;)

 

När man inte får rida själv kan man ju alltid roa sig med att titta på bilder från tidigare pass :) Synd bara att det snarare ökade min Nisse-abstinens än minskade den... Åh vad det är tråkigt att inte kunna vara hos honom och i stallet!

 

Idag är Johanna snäll och promenerar med honom efter att Emma ridit i två dagar och imorgon ska jag smita dit en stund ändå och hjälpa Emma skutta lite tänkte jag, du blir det pussar i överflöd, det är en sak som är säker ♥

 

Som rubriken lyder är jag just nu sjukskriven för första gången i mitt liv och det suger.

 

Anledningen är att jag lyckats dra på mig en inflammation i en fot efter otaliga skoskav jag får av inläggen jag var tvungen att köpa för ett par månader sedan. Ni vet de där jag klagade över hur dyra de var haha, synd att inte priset var det enda problemet. De har som sagt gett mig friktansvärda skoskav och efter att ha tragglat på med dessa i ett par veckor hade jag så ont i lördags att jag inte fick på mig något annat än foppatofflor på lördagen. Till råga på allt tryckte jag ändå ner fötterna i mina jodphurs på lördagkvällen efter att ha jobbat hela dagen. Rida Nisse ville jag ju göra oavsett om det gjorde ont men det fick jag ångra. Redan innan jag red var bänsterfoten rejält svullen och då kan ni ju tänka er hur den såg ut efter... Under kvällen blev det bara värre och när jag var gråtfärdig över hur ont det gjorde tog Adam med mig till Nickan som löste problemet för kvällen och tog med mig till jourcentralen dagen efter. Resiltatet där blev blodprov, röntgen och diagnosen inflamerad vänsterfot, pencillin och vila i tio dagar. Kill me.

 

Så nu sitter jag alltså hemma och håller på att gå i taket av rastlöshet. Egentligen får jag knappt belasta foten och jag gör så gott jag kan för att hålla mig lugn, men det är svårt. I natt tog det mig tre timmar att somna för att jag gjort för lite, och då har jag bara varit hemma sedan söndag lunch haha. Planen är att jag ska vara hemma imorgon och torsdag också, sen tror jag inte att jag kan hålla mug längre. Men det beror på vad foten säger. Nej suck alltså, det är verkligen inte roligt att vara ledig när man tvingas till det, särskilt när jag inte får röra på mug. 

 

Som tur är har jag fina vänner som ställer upp och hjälper mig med Nisseman. Emma red honom igår och ska göra det igen idag och imorgon går han antingen med Johanna eller Emma igen, så det känns tryggt. 

 

Men så är läget i alla fall och som ni förstår har jag inte mycket att skriva om eftersom jag inte gör något, det skulle i så fall vara att recensera olika podcasts då. Kom därför jättegärna med förslag på vad ni vill att jag skriver om, det vore jättekul! Sålänge hälsar halta Lotta en bra eftermiddag :)

Vilken mysig morgon jag har haft! Först fick jag vakna upp på bästa sätt bredvid mitt hjärta innan ett gympass stod på schemat och nu har jag ätit långfrukost i soffan. Bra start på dagen tycker jag ♥

 

Den här onsdagen skiljer sig lite från andra onsdagar eftersom jag faktiskt ska jobba idag. Jag ska erkänna att jag längtar lite efter att söndag ska komma och jag har en ledig dag på elva jobbdagar, men samtidigt är det roligt att hålla igång såhär. Jag älskar ju mitt jobb, och utmaningar, så en extradag då och då är mest roligt. Men innan jobb är det en hel del som ska hinnas med. Nisse ska gå dressyrträning idag, jag ska hjälpa Jonna men en unghäst och just nu försöker jag öppna dokument från Macen jag hade i skolan för att kunna använda igen. Det sistnämnda går väl sådär, faktiskt ganska dåligt för att vara helt ärlig, och därför hamnade jag här istället haha. Jag och teknik säger jag bara...

 

Några försök till ska jag ge det och om det inte fungerar snart ger jag upp och går ut i solen en stund istället, känns ju lite mer lockande. Förresten! I eftermiddag kommer lite tävlingsupdate upp här, så glöm inte att kika in då! :)

 

Jag överlevde jobbhelgen, det ni! Jag vet att jag i fredags skrev att det skulle bli mysigt att jobba hela helgen, och det har det delvis varit. Men jag har också haft ett helt berg av saker att göra och igår kändes det som om jag inte riktigt skulle kunna bestiga det. Men med en och en halv timmes övertid och med hjälp av mina gulliga stalltjejer löste sig gårdagen till slut. Ni är för härliga tjejer! ♥

 

Nu har jag och Nisse provat på 5:2 metoden och från vad jag kan se verkar den ha fungerat riktigt bra! Och självklart pratar jag inte om någon konstig diet, utan om vilan vi har haft ;)

 

Nisse har nu (räknat med idag) vilat i fem dagar för att smälta en period med mycket träning och tävling. Under de här fem dagarna har han haft helvila två dagar, alltså endast gått i hagen hela dagen, och jobbats lätt tre dagar. I fredags var vi i skogen och myste, i lördags lekte vi löst i ridhuset och igår jobbade vi avslappnat på longerlina. Och min uppfattning är som sagt att det här var precis lagom för Nisse just nu. Inte för att han kändes direkt trött, förutom i lördags då det var så varmt, utan för att han är lite extra busig igen efter de här dagarna. Och är det något jag har lärt mig under tiden jag har haft Nisse, så är det att han är som bäst när han är lite full i fan och har inte bara en utan flera rävar bakom öronen ;)

 

Nu är det alltså rätt tidpunkt att köra igång igen och jag är riktigt taggad. Snart går vi in i en till tvåveckorsperiod med tävling och hårdträning så det gäller att ligga i. Särskilt om vi ska klara av en idé jag har fått för mig, det återstår att se hehe...

 

Men hörreni, nu är det hög tid att dra igång den här gråa måndagen och göra den till något riktigt bra. För min egen del ska jag ta tag i en hög med to do-grejer här hemma innan jobb och stall väntar fram till 19 ungefär.

 

 

Hur långsamma kan vardagar vara egentligen? Hela den här veckan har jag legat en dag före i tanken och det känns som om dagarna släpat sig fram i snigelfart. Så. Himla. Segt. Kanske beror det på att jag har haft något inbokat varje kväll och därför kommit hem ganska sent, vad vet jag? Nu är det iallafall äntligen fredag och jag har en helhelg med jobb framför mig, ganska mysigt ändå. 

 

Nisse går på halvfart och har ett par lugna dagar just nu efter mycket träning och tävling. Igår fick han vara ute med kompisarna massor av timmar och det blir jag lite glad i hjärtat av. Att se honom busa runt som en tok i hagen med småponnysarna gör att jag smälter. Nisse må vara knepig och ganska påfrestande ibland, men det finns ändå något i det lilla busfröet som gör att han verkligen har en speciell plats i mitt hjärta. Älskade lilla grå ♥ Idag hoppas jag att vi får en ridkompis så att vi kan komma ut i skogen och i helgen väntar longering och lek i ridhuset för hans del. Perfekt! 

 

Nu känns det som att det är hög tid att kicka igång den här fredagen och det tänker jag göra med ett överkroppspass på gymmet för att sen möta mamma på stan innan jobbet. Ikväll väntar tacokväll med tjejerna. Fredagsmys! 

 

Nu är vi äntligen på väg hem efter en lång tävlingsdag som började 04:15 imorse... I det stora hela är jag nöjd,  vi lyckades inte knipa någon placering men var inte långt ifrån och hästarna har skött sig finfint. 

 

Nu väntar lite mer än en timme i lastbilen och sen sköna hagar för hästarna. Det är dom värda ♥

 

 

Imorgon är det tävlingsdags igen och den här gången är det omgång två av allsvenskan som gäller, då i grannstaden Linköping. Med andra ord är det dags att åka iväg igen och vi har inte lyxen att tävla på hemmaplan som förra helgen, men det ger ändå lite mer känsla tycker jag. Lite mer tävlingsnerv, lite mer förberedelser, lite mer riktig tävling, lite mer planering, lite mer feeling. Så som det ska vara. Enda problemet är att vi måste åka så fruktansvärt tidigt, närmare bestämt kl 05:30. Hurra... Både Emma (som jag åker tillsammans med) och jag starar tidigt i klassen och måste alltså vara på plats i stallet vid ungefär 05 imorgon för att förbereda det sista. Fy farao alltså haha, men det får det vara värt! Efter förra veckan är jag grymt revanschsugen och med ännu en träning i kroppen på både mig och Nisse har jag lite fler detaljer att visa tydligare vilket känns bra. Imorgon vill jag verkligen knipa en placering!

 

Med tanke på morgondagen kan ni nog räkna ut hur min dag ser ut idag förutom jobbet. Tävlingsförberedelser it is och jag måste vara klar med ridning, bad av Nisse, packning, smörjning, lastilen och allt annat strax innan 13:30 då jag börjar jobba. I vanliga fall förbereder jag alltid min häst på kvällen innan jag åker hem från stallet, men just idag ska jag bort med familjen och då får jag planera om. Men det löser sig det med. Jag har en ganska bra plan och den tänker jag följa till punkt och pricka, allt för att inte missa något. Bara att sätta fart! :)

 

 

Härlig rubrik va, eller vad säger ni? ;) Men ärligt talat, känslan när man måste äta middag trots att man inte är hungrig bara för att man jobbar kväll och ska stå sig till 22 ikväll, den är inte rolig. Gud vilket löjligt problem egentligen, att vara tvungen att äta. Borde ju vara glad för att jag ens har mat..

 

Aja, slutsvamlat om middagsproblem, för jag har en god nyhet! Efter tre dagars vila och lek har jag och Nisse tagit oss ur mellanmjölksträsket :)) Idag red vi ett markarbetspass i ridhuset och han kändes väldigt mycket bättre än förr veckans. Skritten och traven var på plats, kanske inte riktigt galoppen, men jag är nöjd ändå. På torsdag är det dressyrträning som gäller och då jäklar ska vi finslipa allt! :)

 

Mycket mer än så hör ni inte från mig idag, såg nämligen nu att klockan var mycket mer än jag trodde och att jag därför måste byta om och gå till jobbet. Ikväll håller jag alla mina lektioner på utebanan så ni får hålla tummarna för att inga oväntade störningsmoment dyker upp på barnlektionen, förra veckan bjöd nämligen på tre avramlingar på grund av skrämda hästar. Jättekul, verkligen... Men då kan ju idag bara bli bättre i och för sig!

 

 

Nu är det lite mer än en vecka sedan vi åkte till tandläkaren med Nisse för att se om det kunde vara hans lilla överbett eller något annat tandrelaterat som störde honom i ridningen och som gjorde att han protesterade så kraftigt. Lyckligtvis var han i princip felfri i munnen, bortsett från just överbettet då och en liten påbitning, och på stationen trodde de inte att tänderna kunde vara någon orsak till hans beteende. Däremot rekommenderade de att jag skulle byta mitt tredelade applemouth med rörliga ringar till ett rostfritt med fasta ringar. De trodde nämligen att de gamla betten bidrog till skaven han fick i mungiporna, trots att jag smörjt honom med Idominsalva tre gånger om dagen, genom att dels vara för rörliga och dels vara gjorda av syntetmaterial. Den kombinationen, främst materialet, var tydligen lite lurigt med skav och kunde till och med framkalla dem. Det här hade jag inte en aning om så det var jättenyttigt att få lära sig!

 

På fredagen samma vecka bar det därför av till Hööks och ett nytt bett inhandlades direkt. Jag red på det samma dag och resten vet ni ju - vi stormtrivs båda två! Nisse tar ett mycket bättre stöd på bettet, suger på mer själv och är betydligt lugnare. Och det kanske mest fascinerade är att han inte haft ett enda skav i mungiporna sedan vi bytte till nya bettet, och det utan att jag smörjt honom en endaste gång sedan förra fredagen. Det är en stor sten som lättat från mitt hjärta att slippa se honom med skaven och lida med honom.

 

Sedan tandläkarbesöket har även Helmut varit ute och kollat igenom Nisse. Han kunde snabbt konstatera att han var frisk som en nötkärna i kroppen och att det inte finns någonting där som kan störa honom i ridningen heller. Det är helt enkelt bara tonårstrots han kör med just nu ;) Det är faktiskt vad jag trott och tycker mig ha känt själv också, men det är alltid skönt att kolla upp eventuella problem, och framförallt att få höra någon så duktig säga att han bara dummar sig. Så nu kan vi träna vidare utan att oroa oss för problem och istället veta vad som ligger bakom, härligt! :)

 

Vår nya kompis - ett tredelat eggbett. Extra stort plus till hur mycket Nisse skummar på det här, något han aldrig gjorde på det gamla bettet. Visserligen har det torkat en del på bilden, men ändå, jag blir så glad :)
 

Glad påsk på er! Har ni en lika solig och fin dag hos er som det är här i Norrköping? Hoppas det!

 

Som vanligt startade jag dagen tidigt för att hinna med både stall och träning innan jag behövdes hemma och det ena gick väl bättre än det andra, det var en seg gymdag idag. Nisse gick ett joggpass på utebanan och kändes väldigt mycket bättre än igår. Idag var han på plats från början och fokuserade mer på sin uppgift  än på allt som hände runt omkring banan, vilket var tvärt om mot igår. På så sätt kan jag verkligen börja känna skillnad nu på att rida min egen häst jämfört med om jag rider en lektionshäst till exempel. Nu kan jag börja där jag slutade dagen innan och göra framsteg mycket fortare, hur härligt är inte det?

 

När vi var klara på banan mötte vi upp Johanna som lovat att hjälpa mig börja tömköra Nisse. I mina ögon är hon väldigt duktig med tömmarna (även om hon är för blygsam för att erkänna det själv) och det känns skönt att ha henne med. Eftersom det var första gången för oss båda tillsammans idag påbörjade vi bara grunderna. Start, stopp och svängar ungefär, men det gick bra! Jag var lite orolig för att han skulle ogilla att ha tömmarna över baken, men det var inga problem. Lite spänd i början men det är ju fullt förståeligt. Efter lite voltjobb som mest handlade om att skritta på och ta stöd på tömmen valde vi att avsluta innan något gick fel och både jag och Nisse var nog lite småstolta hihi :)

 

För en lite stund sedan fylldes huset av släkten och nu vankas 50-årsfest för älskade mamma som fyller på tisdag. Och vi vet nog alla vad det betyder: skratt, kramar, knäppa minnen och alldeles för mycket mat och sötsaker, men så ska det vara :)

 

Titta, titta, titta! Nu har jag äntligen en jättefin header överst på bloggisen, som jag har stört mig på min gamla och längtat efter en annan. Samtidigt som jag inte kunnat göra en själv eftersom mitt Photoshop legat nere sedan sportlovet.  Men så en kväll för någon månad sedan snubblade jag över en tävling om just en header på en blogg jag följer och slängde in en kommentar som bidrag lite hastigt och lustigt där jag förklarade hur dålig jag var på webbdesign och koder (ingen direkt nyhet  haha) och att Photoshop var paj, så att jag därför inte kunde göra min egen. Jag trodde väl egentligen inte att jag hade någon chans där, men plötslig låg ett mail i inkorgen om att jag vunnit och ni kan nog gissa hur glad jag blev! :)

 

Resultatet kan ni ju se ovan och personligen är jag jättenöjd. Nu är bara frågan: ska jag ändra färgen på alla överskrifter till rosa för att mitchmatcha eller inte?

 

För att få ut så mycket som möjligt av min nästan lediga tisdag (jobbar 17-21:30) startade jag dagen redan 06:30 för att gå upp, äta frulle och sedan åka ut till min chefs stall för att ta morgonpasset där med fodring, utsläpp och stallfix. Cissi är nämligen bortrest den här veckan och vi är ett helt gäng som hjälps åt att lösa de sex hästar hon har hemma, varav jag tagit på mig några morgonpass. Därifrån åkte jag sedan direkt till stall nummer två och en mycket otålig Nisse som fått stå ensam inne en hel kvart (en alldeles för lång kvart enligt N) istället för att gå ut i hagen med de andra, bara för att jag var på väg. På dagens ridschema stod uteritt och det visade sig bli en väldigt bra sådan när lillkillen väl slappnade av och inte flög i luften för minsta lilla. Jösses säger jag bara, var har snälla, lugna Lilla grå tagit vägen? Avslutade i alla fall med ett kort joggingpass på sjukhusfältet för att bli av med lite överskottsenergi och det gav en himla bra känsla :)

 

Nu har jag varit hemma sedan tolv och hunnit pilla i mig lite pannkakor till lunch, kolla förra veckans avsnitt av ryttareliten och deklarera. Vuxenpoäng på den sista punkten, eller vad säger ni? ;) Nu återstår bara lite småfix innan jag byter om till ridkläder igen för att åka tillbaka till jobbet där jag ska ha dressyrträning för Johanna och sedan mina vanliga kvällslektioner. Tror jag kommer ramla i säng när jag är hemma ikväll, men det är standard på tisdagarna haha :)

 

Då var det avklarat - de första avramlingen på Nisse, och det rejält. Jösses vad han kan bocka Lilla grå!

 

För att göra en lång historia kort hopptränade vi för Lena i lördags och jag hade byggt fram en ganska tittig bana inför kommande hopptävlingar. Jättebra att öva på det hemma innan man kommer ut tänkte jag, men Nisse sa något annat. Redan under framridningen var han fjompig och ovanligt stissig och det blev verkligen inte bättre när vi väl började hoppa. En liten, vit framhoppningsgrind kunde lika gärna varit en krokodildamm i Nisses värld men den gick han med på att hoppa efter en stunds tragglande, om än ovilligt. När vi sedan lade till två murdelar i plast på ett relaterat räcke sa Nisse tvärnej, kastade sig över efter mycket om och men och skickade sedan mig åt helv*te. Det var riktigt länge sedan jag satt på en häst som bockat så och jag hade inte en chans att hålla mig kvar. De tre eller fyra första vändorna gick bra men sen åkte jag i backen och lyckades få armen trampad på av Nisse i farten. Som om inte det var nog åkte sadeln på sniskan och hängde under magen när han rusade runt i ridhuset. Mardrömmen på en sadeltvångshäst och allt var kaos där en stund.

 

När allt rett upp sig efter en stund och hästen var infångad kunde vi konstatera att min arm mådde mindre bra och att Nisse var hur nöjd som helst med sig själv, den fulingen. Åååh så arg jag var på honom när jag inte längre var rädd för att han gjort sig illa eller blivit rädd för sadeln, fullkomligt kokade inombords för att det blev som det blev. Allra värst var att jag inte ens kunde sätta mig på honom igen eftersom armen inte gick att röra, verkligen inte ultimat efter en sådan avåkning varken för mig eller honom, men så var fallet och det var bara att gilla läget.

 

Ja ni hör ju själva hur det låter, kaos som sagt och jag hade väl önskat att jag inte hade behövt dra i backen så ordentligt, även om en avramling är oundvikligt. Men jag har själv känt att det har gått alldeles för bra alldeles för länge så det här var väl ett nödvändigt ont. Det kan ju inte gå bra jämt, så enkelt är det och jag har känt att en avramling var på gång. Det fick jag minsann äta upp haha!

 

Men idag är jag glad trots att kroppen knakar och ömmar - för idag har jag ridit och till och med hoppat igen och den här gången utan problem. Ni anar inte hur lättad jag blev när han sög på som tusan på hindren idag. Förvisso inga titthinder, men efter lördagens flipp var jag rädd att han skulle balla ur helt och hållet. Tur att jag hade fel.

 

Så slutsatsen av detta blir följande: Gör om och gör rätt, shit happens, och jag har en jävel till bockare i min lilla häst. Bara att träna vidare!

 

 

Frukosten ligger i magen och jag ska alldeles strax klä på mig stallkläderna och cykla iväg till jobbet. Solen skiner ute, jag har en ganska lugn dag framför mig och ikväll är det hoppträning för Lena som gäller. Kan det ens bli bättre? Knappt! :)

 

Sist jag skrev var det... tisdag va? Bibbi kom runt lunch och slog om den vinklade skon som självklart skulle krångla och ha sig. Som alltid var det vänster fram som var boven och det är numera inte den enklaste hoven att fixa,  men det löste sig tillslut. 

 

Onsdagen innebar tandläkarbesök där vi inte kunde hitta några egentliga fel men konstaterade att jag ska byta bett. Torsdagen bjöd på hopplektion i lektionsgrupp och jag säger bara JÖSSES så rolig Nisse var haha! Totalt överladdad och bara studsade fram i minibockar runt hela ridhuset. Måste försöka visa er filmen som mamma har haha!

 

Igår blev det jogg på nya bettet och oj så bra han kändes på det,  jättestor skillnad och ingen är gladare än jag!  Fick en grym ridkänsla och han sög verkligen tag i bettet. Härligt! :)

 

Se där, hela veckan på några meningar, smidigt eller hur. Nu är det dags att jag sätter igång om jag inte vill komma för sent.

 

 Hoppas ni också får en bra lördag! :)

 

Från och med i lördags fram till påskafton har jag fullt upp och mer att göra än jag haft på länge. Inte för att jag klagar egentligen, jag gillar ju att ha lite för mycket att göra på dagarna,  men en ledig dag på två veckor känns småjobbigt. Aja, medan alla går på påsklov lägger jag i en högre växel och kör på hårdare med extra jobbtimmar och extra hästar att ta hand om. Just the way I like it :)

 

Idag börjar jag inte jobba förrän klockan 17 och ligger därför i soffan och slappar medan jag väntar på att min hovslagare ska höra av sig. Nisse hade nämligen lyckats med konststycket att halvt ta av sig en framsko igår och jag kunde inte lösa det själv. På insidan sitter den perfekt men på utsidan står den rakt ut under trakten och det skiljer kanske tre centimeter mellan skon och hoven. Försökte slå in den lite igår men det var lönlöst,  skon rubbade sig inte.  Så Bibbi får komma till undsättning och underbar som hon är kunde hon klämma in oss redan idag, skönt! 

 

På grund av ovan blir det lite ofrivillig vila för Nisse såhär i början av veckan. Det blev ju ingen ridning igår, ingen ridning idag och troligen inte imorgon heller för då ska vi till tandläkaren. Cissi hjälpte mig att kika över hans mun i torsdags efter att han återigen strulat lite när vi tränade och hittade två små hakar. Så nu ska vi se om det kan vara dessa som gör honom lite orolig i ridningen. Lika bra att kolla upp det ordentligt så det inte är något som stör! Men lite vila just nu gör inte så mycket. Snart är vi igång med ännu fler tävlingar och det sista jag vill är att han ska bli trött och tappa lusten, det är jag verkligen livrädd för, så hellre en volidag eller två extra. Vi kompenserar med massor av mys istället och övar på att stå stilla på gången,  för det är svårt minsann ;)

 

Nej nu är det dags att ta tag i livet och lyfta baken från soffan. Ny vecka och nya tag,  nu kör vi! 

 

 

Vilken himla skön dag jag har haft idag! Jag fick vakna upp bredvid min bästa, solen lyser, det är varmt, jag har tagit en löptur utan att dö av trötthet (herregud var har min kondition tagit vägen?) haft hur mycket slötid som helst och ridit ut en långis i skogen med fint sällskap. Glada hästar, glada ryttare och perfekt ridväder, hur bra låter inte det? :)

 

Förutom ovanstående har jag också bråkat med min dator igen, suck. Eller inte datorn egentligen, utan snarare internet och datorns funktioner. Jag försöker just nu för tredje gången ladda upp filmerna från Pay and ride'n på Youtube för att sedan kunna lägga upp dem här, men det går sådär kan man väl säga... Aja, tur att jag har bra tålamod även om det kan tryta när det gäller teknik.

 

Snart ska jag kila ner till köket för att laga middag till familjen och efter det känns det som att jag måste ut i solen igen, jag kan inte hålla mig inne när det är så fint väder. Det är väl min onsdag på ett ungefär det, bra dag! Egentligen vet jag inte riktigt vad jag vill säga med det här inlägget känns som att det mest blev flummigt när jag läser det i efterhand nu, men det är okej. Jag har bara haft en grym dag, helt enkelt :)

 

 

Det finns bara tre ord som kan beskriva clinicen med Patrik igårkväll - helt jäkla fantastiskt! Jag skulle kunna skriva i dagar och berätta vad han sa, gjorde, hur hästarna betedde sig och hur hela jag var fylld av ett stort lyckorus hela kvällen, men det känns överflödigt. Det räcker med att jag berättar hur inspirerad jag är att utbilda det lilla, söta monstret till häst jag har på jobbet och säger att jag satt som klistrad på läktaren. Det var helt enkelt underbart, häftigt, inspirerande och helt jäkla Amazing. Kärlek till Patrik Kittel och hans syn på hästar och ridning!