Kan ni gissa vad min helg innehöll till absolut största del, det tror jag nog, hästar såklart! (; Skillnaden mot andra helger var väl bara att det blev extra mycket stalltid just den här helgen jämfört med hur det brukar se ut. Men jag har fått en hel del braigt gjort så det var verkligen väl spenderad tid och helgen som jag trodde skulle bli ganska lugn försvann i en rasande fart!

 

I lördags åkte jag som alla andra lördagar upp till Zäta på morgonen för att mysa och borsta innan lektionerna. Men ganska snabbt fick mina planer ändrar när jag hittade världens sår med en stor upptrampad flik på en av hans bakhovar :( Troligen kommer det från i torsdags när vi var ute och busade och Zäta blev skrämd och trängd av en annan häst ut på en åker där han snubblade rejält i den mjuka leran och satte sig på baken innan han kom loss igen. Dock kände jag inte av något då och eftersom han betedde sig helt som vanligt trodde jag att han klarat sig utan skador. På något sätt måste jag därför troligen ha missat såret/sprickan när jag borstade av lite halvsnabbt innan jag åkte hem eftersom jag behövde skynda mig.  Sååå jäkla klantigt! :(( I fredags var jag inte i stallet så då kunde jag inte heller märka det. Turligt nog verkar han inte lida nämnvärt av hoven även om han var varm en ganska bra bit upp mot hasen i lördags och har gått lektion sedan i torsdags, men det känns så tråkigt att göra ett så onödigt misstag. Läxan blir helt klart att komma ihåg detta för att undvika samma misstag i framtiden, och att inte tro att han klarar sig utan bootsen. Det har han nämligen gjort hela vintern, men just i torsdags när jag hade det i åtanke skulle såklart olyckan slå till. Så - boots på för jämnan med brodd och aldrig hasta igenom avborstningen igen!

 

 

Även Mimmi har fått sin tid under helgen och igår red vi ut på en utforskartur tillsammans med Nickan och Veronica. Dett satt väldigt fint i det efterlängtade vårvädret, även om hästarna först tyckte det var mycket skönare att sola sig i hagen, och vi hittade flera vägar som kan bli riktiga kanonvägar närmare sommaren när underlaget blivit stabilt. Särskilt en väg som jag verkligen ser fram emot att kunna galoppera på, toppen ju! (: På hemvägen passade vi på att trava av dem på grusvägen och det var minsann uppskattat av hästarna! Så pass uppskattat att Mini tyckte det var en bra idé att visa lite ponnytricks och plötsligt låg Nickan på backen. Den där ponnyn är en liten fuling kan jag lova! Hon är söt som socker till utseendet och oftast världens snällaste och gulligaste, men utan förvarning sätter hon till den mest stoiga sida jag någonsin sett och blir som förbytt till ett litet monster som sedan förvinner lika fort igen haha. Men det är ju lite så de fungerar våra älskade ston, och jag tror att Nickan klarade sig ganska bra trots landningen på grusvägen. Beundransvärt var ändå att hon satt upp igen och var på Mini ordentligt trots att hon dragit i svanskotan ordentlig, stackarn.

 

 

 

Utöver Mimmi och Zäta har mycket tid spenderats med att jobba inför ridhästhoppningen som går av stapeln på lördag. Som ni kanske minns startade jag och Hillevi upp ett projektarbete innan jul där vi ska anordna två hopptävlingar i välgörenhetssyfte, en ridhästhoppning och en för ponny. Den förstnämnda ligger som sagt på lördag och man börjar känna av pressen nu. Det är mycket som ska ordnas och med tanke på skitvädret, rent ut sagt, är det väldigt osäkert om utebanan kommer att hålla för ca 120 starter. Men vi har jobbat även med den och ber till vädergudarna och för att fyrhjulingen och harven skall vara på vår sida, vi klarade oss i alla fall med bara två nerkörningar igår där vi fastnade ordentligt... Tummen upp för oss! (;